Usch,
saker och ting är jobbiga nu. Jag känner mig sårad, lurad och allmänt dum.
Jag är arg och ledsen över att jag lät han vinna. Jag skulle ha glömt honom för ett halvår sedan när jag ville och helt enkelt inte lyssnat på hans bull om att jag dömt honom på förhand eller whatever. Men inte, självklart klarar jag inte av tanken på att någon skulle vara arg på mig så jag fick lov att gör allt jag kunde för att gottgöra honom - vilket betydde att jag klängde fast vid honom hela jävla tiden. Nu sitter jag här, utdömd efter en handvändning och önskar så att jag hade glömt och gått vidare då. Istället får jag leva med vetskapen om att jag ännu en gång inte dög utan blev utbytt. Att JAG dessutom inte fick någon ärlig chans är ju också ett riktigt körsbär på glassen. Gaaah, så förbannad!
Men, idag är sista dagen jag grämer mig över det här.
Ikväll när vettet försvinner ut så gör även han och alla minnen av honom. Slöseri med tid. Det var det enda det var.
Nu är det ny fokus som gäller igen. Skit i honom. Kom ihåg hur det var första gången du träffade honom - Det är INGENTING jag vill ha. Han var inte alls det jag hoppats på och även om det skulle haft ett annorlunda slut hade jag tröttnat och gått. Så det är bara att fokuser på det, han var tråkig. End of story.

Väntar på att mamma ska vakna så vi kan äta lite frukost ihop innan vi åker ner på stan. Blir en vända på systemet och lite så. Längtar så tills ikväll. Lär kontakta Ida också och se vad spelplanen är.

Man lär så länge man lever. Men nu lovar jag att jag varit så där deppig och tråkigt tillräckligt länge. Nu har jag skrivit av mig. Nu borstar vi bort honom och allt det där och njuter av att få leva igen.

---

Cry For You - September