Sitter och dricker te i lugn och ro, fast jag skulle varit på jobbet för länge sedan. Hade sån otrolig tur att en annan tjej hoppade in och jobbade 6-10 åt mig så jag slapp kliva upp klockan 5. Vilket var riktigt, riktigt skönt. Tåget var självklart försenat igår, såg ut som om det inte tänkte dyka upp alls en sväng. Blev ju knappast bättre av att det kryllade av poliser, lagomt stabilt sådär.

Har bestämt mig för att förska bli av med så många skift som möjligt i alla fall, känner att jag inte har tid att jobba. För mycket annat jag måste göra. Ska höra med kollegan idag om hon kan ta skiften. Det är för mycket i skolan helt enkelt. Har ju arbetet jag ska skriva med Carro som ska vara 20 sidor, sen en till uppgift på 5 sidor för att bli klar med sommarkursen. Det gör ju knappast det enklare att jag nästa vecka börjar 4 (!) nya kurser. Så jag helt enkelt inte prioritera jobbet även om det kanske är just det jag borde.. Visst vore det fantastiskt att få mer pengar att röra sig med i Florida, men jag kan helt ärligt inte motivera mig till att jobba OCH plugga. Finns för mycket annat som tar tid.

På tal om tid tänkte jag slänga in ett inlägg om hur det verkligen är att dra iväg så här som jag gör. Hur svårt det egentligen är och hur mycket det frestar på att ligga på topp ;)

Men vad var det bästa med att komma hem förutom min underbara famil? Jo, det var självklart att få träffa mitt hjärta igen. Hon som älskar mig oändligt trots att jag lämnade henne bakom:

Älskar henne så mycket så det värker i hjärtat. Att få träffa henne efter en vecka är verkligen genuin lycka!

---

Look After You - The Fray

---