Kvällsgrubblerier
2010-03-03 - 23:25:03Så här på kvällarna är det svårt att inte freaka ut över saker..
Som till exempel att jag känner mig helt omotiverad till att söka praktikplats eftersom jag inte kan sluta koncentrera mig på att jag vill utomlands i höst. Men samtidigt gnager det att jag MÅSTE hitta en bra praktikplats för att få en inblick i branschen. (Vilken jävla bransch? Vad fan vill jag jobba med?!)
En annan sak som nästan skapade panikångest i mitt stackars bröst var när sanningen greppade tag i mig. OM jag åker utomlands (NÄR jag åker utomlands?) ska jag klara mig 4 månader utan min familj och mina vänner.. Är jag verkligen kapabel att till det?
Självklart kommer sånna här andra saker också upp när man håller på att freakar ur..
Som kommer jag till exempel vara ensam resten av mitt liv? Har ju varit singel en evighet, så varför skulle jag inte få lov att vara det resten av min evighet? Jag vet ju att jag är kass på förhållanden.
Eller kommer jag kanske träffa Mr Right nu när jag verkligen inte får göra det?! Jag ska ju utomlands?!
Eller har jag redan träffat Mr Right men sumpat det och därför kommer få leva ensam resten av mitt liv?
Kommer jag vakna upp när jag är 40 och ångra varenda val jag tagit i mitt liv?
Oj nej, nu börjar tankarna skena iväg åt heeelt fel håll.
Borde kanske prata med någon om min dödsångest. Kan ju inte vara riktigt hälsosamt att få en panikångestattack av tanken på att jag vilken dag som helst kommer förlora någon jag älskar.
Vet alla jag älskar att jag älskar dem?
Vet ni det?
Haha som sagt, jag freakade ur totalt ikväll.
Så ledsen för det, men så är det ju i min blogg, ibland bara måste jag skriva av mig.
Andas. Andas. Andas.
Hur lämnar man någon man älskar? Jag kommer aldrig förstå.
Bara ett litet litet smakprov på alla de människor jag älskar...
Som till exempel att jag känner mig helt omotiverad till att söka praktikplats eftersom jag inte kan sluta koncentrera mig på att jag vill utomlands i höst. Men samtidigt gnager det att jag MÅSTE hitta en bra praktikplats för att få en inblick i branschen. (Vilken jävla bransch? Vad fan vill jag jobba med?!)
En annan sak som nästan skapade panikångest i mitt stackars bröst var när sanningen greppade tag i mig. OM jag åker utomlands (NÄR jag åker utomlands?) ska jag klara mig 4 månader utan min familj och mina vänner.. Är jag verkligen kapabel att till det?
Självklart kommer sånna här andra saker också upp när man håller på att freakar ur..
Som kommer jag till exempel vara ensam resten av mitt liv? Har ju varit singel en evighet, så varför skulle jag inte få lov att vara det resten av min evighet? Jag vet ju att jag är kass på förhållanden.
Eller kommer jag kanske träffa Mr Right nu när jag verkligen inte får göra det?! Jag ska ju utomlands?!
Eller har jag redan träffat Mr Right men sumpat det och därför kommer få leva ensam resten av mitt liv?
Kommer jag vakna upp när jag är 40 och ångra varenda val jag tagit i mitt liv?
Oj nej, nu börjar tankarna skena iväg åt heeelt fel håll.
Borde kanske prata med någon om min dödsångest. Kan ju inte vara riktigt hälsosamt att få en panikångestattack av tanken på att jag vilken dag som helst kommer förlora någon jag älskar.
Vet alla jag älskar att jag älskar dem?
Vet ni det?
Haha som sagt, jag freakade ur totalt ikväll.
Så ledsen för det, men så är det ju i min blogg, ibland bara måste jag skriva av mig.
Andas. Andas. Andas.
Hur lämnar man någon man älskar? Jag kommer aldrig förstå.
Bara ett litet litet smakprov på alla de människor jag älskar...
Kommentarer
Postat av: mupp
Jag älskar dig. Du är en fantastisk människa. Ses kanske på lördag?
Postat av: kakan steve
Du vet du är inte död änn.
du har alla chancer kvar att göra något vettigt av ditt liv.
Postat av: Helene
Jag älskar dig och ja, jag vet att du älskar mig också ♥
Postat av: eLiiN
Men hallå! DU är lixom världens bästa syster! Sluta grubbla! "Om man kan grubbla sig sjuk kan man tänka sig frisk"
Inte för att du grubblar dig sjuk, men tänk positivt ist! Sluta upp å fundera så mkt, färga håret blondt så kan du bara le å se dum ut som din syster gör, och ja, det verkar ha funkat i snart 25 år... ;)
LÖV U!!!!