Sitter på tåget just nu hem till Falun. Det är med blandade känslor jag lämnar Örebro. Jag hatar att åka ifrån mina vänner som jag älskar, men det blir ändå rätt skönt att komma hem till döda Falun där Det helt enkelt inte finns något intressant. Där är jag säker. Jag hatar när man ger en person en chans - trots att alla runt omkring säger åt mig att låta bli. För att sen få det bekräftat att han är precis sån som de har sagt. Kanske, eller så finns det legitima förklaringar. Jag vet inte. En sak är säker, I'm done. Jag gav gbo en chans precis som han bad mig om, och han lurade mig nästan en hel vecka och tro att de var de andra som hade fel. Men sen rasade det och nu vet jag faktiskt inte. Det enda jag egentligen vet är att jag lämnar Örebro och snart lämnar jag Sverige. Nu har jag fått ur mig där och fokuserar istället på framtiden: jobb, vänner, familj, hund och förberedelser inför usa. Det var som sagt en trevlig tid och han fick mig att må riktigt bra där ett tag. Men den här veckan - not so much. Så det var det. Jag tänker varken döma eller fälla, utan bara konstatera att jag helt enkelt inte var så jävla intressant längre. Som boken, filmen och sägnen lyder: He's not that in to you. Nu ska jag nog stänga ögonen lite och drömma mig bort. Ni får ursäkta stavfel och annat, Jag skriver nämligen på min telefon.