100 Från Nu (Blundar)- Martin stenmarck

---

Man kan ju hoppas att det är vädret som bidrar till mitt riktigt pissiga humör och alla konstiga tankar.
En tanke som slog mig när jag var på väg hem var ytterst bisarr.

Har pratat väldigt mycket med B på sistone, stackaren jobbar ju dygnet runt.
Men men så är det väl när man kör snö.
Hur som helst så har vi pratat om att han jobbar så mycket för att han inte har något annat att göra..
Och flera gånger har jag sagt åt honom att han borde skaffa tjej så han slipper rymma till jobbet och dessutom behöver han någon som bryr sig om honom, och som han bryr sig om.
När jag gick hem idag skrev jag det än en gång och han höll olyckligt med.
Det var då tanken slog mig:
Kanske var det så att det skulle vara han och jag? (haha ni ser helt bisarrt)
Han och jag kommer ju väldigt bra överrens och vi har alltid riktigt skoj när vi träffas.
Dessutom så har vi ju känt varandra i 8-9 år (OMG! HUR JÄVLA GAMMAL ÄR JAG?!) och även om vi inte har umgåts jämt så har vi oftast hållt kontakten. Och jag bryr mig om honom och har alltid gjort på ett eller annat sätt.

Serienerd som jag är så kan jag inte glömma det dom tog upp i SATC i ett avsnitt då dom säger att man enbart har 2 eller 3 stora kärlekar i sitt liv. Tänk om B var en av mina stora kärlekar och S var definitivt den andra då har jag redan haft 2 av mina och kan enbart hoppas på att jag får en 3:e.

Hur som helst tillbaka till den bisarra tanken. Jag började alltså på allvar fundera på om det egentligen fanns något mer mellan oss än en casual vänskap. För er som känner oss.. läskigt va?
Jag vet ju att jag inte skulle stå ut med honom men samtidigt så tycker jag att han stundvis har varit underbar med sina flickvänner, ja förutom att han är ett mästersvin. Men så vitt jag kan påminna mig så är alla killar mer eller mindre det. Och dom som inte är det skulle definitivt bete sig som sånna om jag träffade dem.
Så jag har avfärdat den tanken ganska snabbt men ändå, någonstans innuti mig så tycker jag det är synd att det inte funkade mellan oss.

Nej, nu finns det bara en sak som piggar upp mig. Och den saken är och fikar..
Underbar som hon är vet jag ju att hon snart kommer att ringa och säga att hon är klar.
Det är nämligen den här underbara saken:

Måste verkligen ta mer kort, känns som om jag använt alla jag har..

Jaja tills min vombat ringer ska jag lyssna på Sonata Arctica på högsta volym och försöka få upp humöret.