Idag är ingen bra dag, ingen bra dag alls.
Jag vill inget mer, toga partyt hade jag sett fram emot imorgon. Well, not anymore..
Världens bästa Camilla gör det bästa för att pigga upp mig, men det går verkligen inte.
Har aldrig kännt mig så här ensam. Så frukatnsvärt oomtyckt och allmänt värdelös och äcklig.
Det här kommer bli dom 3 mest ensamma åren i mitt liv. Jag ser inte vitsen av att gå och lägga sig och hoppas på att det blir bättre imorgon, för det blir det helt enkelt inte.
Jag har aldrig behövt skaffa nya kompisar, jag har haft mina undebart vackra kompisar. Dom har alltid funnits där.
Det gör dom ju självklart nu också, men den här gången kan dom inte hjälpa mig. Dom kan inte se till att jag kommer ut och träffar nytt folk, dom kan inte hitta några som vill skriva PM med mig, dom bara kan inte.
Underbara Camilla har jag ju här, men det är här hemma. Hon har redan skaffat en hel bunt med glada människor som vill umgås med henne.. och ja.. det har jag inte.

Funderar på att skita i allt vad socialtumgänge heter, och jag hade verkligen helratat det om jag hade en pojkvän. Men det har jag inte. jag är ensam. Så ensam.


well enough already,
sluta tyck synd om dig själv och gå till skolan.