Hela kroppen skakar, tror jag kan ta ledigt från gymmet imorgon med gott samvete.
Fast iofs så går jag inte dit så vet jag ju vart tankarna hamnar och det vill jag inte.
Räcker med att jag har alldeles för mycket tid över på jobbet att tänka.
Usch, jag hatar att tänka.
Fan, nu börjar jag tänka igen.
HELVETE

Jag ska säga upp min hjärna. Reklamera den. Den är dålig. Kanske jätte bauta dålig!

---

Har en bild etsat sig fast på min hornhinna, ni vet i Sex And The City när det börjar regna och Carrie tar skydd på ett fik.
Där sitter en gammal tant och äter glass. Hon krossar tabletter och har som strössel (kommer inte ihåg vad för tabletter, men jag antar att dom är roliga) hon berättar för Carrie om hennes stora kärlek, Marty.
Hur hon sumpade det med honom en gång i tiden och aldrig kom över honom.
Att han var hennes livs kärlek, men att hon inte insåg det för än för sent.

Där har ni mig.
Sån kommer jag bli. Ni hittar mig på ett café käkandes knarktoppad glass. Wohooo! Way to go Emelie!
Ska nog skaffa en fanclub..