Jaaa ni.
Nu sitter man här med bakfylle nojja och tror att man är ensammast  hela världen.
Men det gör inte så mycket. För Camilla är snart hemma, så då kan jag krypa upp till henne i soffan och tycka lite synd om mig själv.

Kvällen igår var alldeles perfekt.
Vi drack en himla massa öl och firade att Adam äntligen blivit systemetmyndig. Så trevligt så.
Adam är en av de där otroligt begåvade personerna som finns i världen och jag och Camilla är hans största fan och vi ska gifta oss med honom när han blir rik!

Vi spelade lite dator också, så jag ska väl logga in och kolla på kattastrofen nu.

Och till dig:
Hur fan kan du skriva så?
Om du känner mig överhuvudtaget så borde du vet att jag tänker den tanken varje dag och varje dag ångrar att jag gjorde som jag gjorde. Varje jävla dag plågar jag mig med minnet av dig och det vi hade bara för att straffa mig själv för att jag sumpade det. 
Och det är inte rättvist på något sätt av dig att skriva så, för visst. Jag kanske dumpade dig men du kan fan inte säga att jag inte gjort allt som står i min makt för att göra det ogjort.
Så här kommer mitt svar till dig (som jag självklart inte kom på att skriva igår):
Tänk om du hade förlåtit mig och tagit mig tillbaka. Då hade du varit här nu.


Fan det är nå vajsing med min i knapp :S Why?!
Crap, glömde min kamera hemma hos pippa och fria.. min musmatta med. MAOW