But not for long...

Är hemma och vänder kan man väl säga..
Håller på att förtvivlat skicka ner saker i väskor och annat.
Har ingen kontroll på något.
Har sån panik så jag inte vet vart jag ska ta vägen.
Försöker förtvivlat få tag på Elin så hon kanske kan följa med mig ut och gå.

Det bara kryper i kroppen och jag är livrädd för att det snart kommer komma en sammanbrott.
Försöka packa klart och leta fram nå kläder att gå i..

Har egentligen bara lust att krypa ihop och tycka synd om mig själv.
Hur fan kunde jag vara så dum så jag fick för mig att börja plugga?
Bläh!
Inte så glad på mig själv just nu, måste göra något åt det här.

Måste köpa en stereo, måste hitta all bra hjärntömmande musik.

Okej, jag erkänner jag kanske flyr tillbaka till dåtiden, men jag kan inte hjälpa det så gör jag när jag är livrädd.