Nu sitter jag på universitetet. Själv. Camilla är på introduktion och jag väntar på att min ska börja. Känns relativt bra fortfarande. Men man har ju många funderingar. Får väl förhoppningsvis svar på dem nu på introduktionen. Många söta pojkar vill jag lova. Framtiden ser ljus ut. Och har ju redan träffat en med en het dialekt. Mumms! Vem vet? Kanske är det här allt faller på plats igen. Kanske lyckas jag bli hel igen. Eller så går det åt helvete. Vem vet.. Är iaf väldigt glad över att jag har camilla! <3