Forgive the urgency, but hurry up and wait. My heart has started to separate
Hej hej!
Sitter här och mår pyton men insåg att jag lovade er ett inlägg om vad det är som är jobbigt med att dra iväg så som jag gjort och nu ska göra den 26 september (köpte biljett idag).
Det känns ibland som om jag rymmer från att växa upp, folk runt omkring mig skaffar familj/jobb men jag jag packar väskan och drar istället. Egentligen så borde jag ha försökt fått tag på en givande praktikplats/jobb i höst för att gynna min karriär. Men vad gör jag? Jo jag tar de få sparpengarna jag har och bränner allt på en vistelse i Florida ist. Visst jag ska plugga, men hade det inte varit bättre att skaffa en ûbergrym praktikplats kanske? Joo..
Sen är det inte lätt att bara slita upp och lämna allt heller, jag har ju tidigare skrivit att det varit jobbigt att pendla mellan Falun och Örebro eftersom det känns som om ju mer jag pendlar desto mer glider jag ifrån vännerna på båda ställena. När jag är i Falun borde jag ha varit i Örebro och vice versa. Nu när jag är på andra sidan Atlanten så blir det ju självklart så att jag glider ännu mer ifrån alla. Jag är trött på att vara en opålitlig punkt som aldrig vet vart den ska vara.
Familjen är ju också en faktor, i alla fall om man kommer från en sådan fantastisk familj som jag gör. Jag älskar min familj och utan dem och mina vänner är jag ingenting. De stödjer mig självklart i den här resan och är även anledningen till att jag har möjligheten att åka. Men det är så tungt att behöva vara ifrån dem, jag är alldeles säkert i mångas ögon en riktig morsgris/farsgris, men det står jag för. Jag älskar min familj och jag vill inte vara ifrån dem. Visst är det påfrestande att vara med dem hela tiden, därför har det varit så bra att bo i Örebro. Då har jag haft möjligheten att åka hem över en helg. Visserligen är 3 månader en väldigt kort tid, men min oroliga sida påminner mig om hur fruktansvärt fort saker och ting förändras.
Slutligen så känns det jobbigt att ännu en gång få lov att flytta ned i lådor och leva i en resväska. Jag är snart 25 år och har inte lyckats bott i samma lägenhet längre än två år. Jag har aldrig fått upp allt jag vill ha på väggarna innan det varit dags att plocka ned allt igen. Exakt så är det nu, jag började få ordning på lägenheten och riktigt börja älska den. Men nu måste jag ner och börja stycka upp den igen. Och det är inta bara lägenheten jag förlorar utan det är dessutom vännerna och hela tillvaron. Började äntligen trivas i Örebro igen efter jag kommit hem från USA, jag började gilla situationen och känna att jag kanske hade hittat hem. Men icke, då sliter vi upp allting igen.
Som ni förhoppningsvis förstår av denna mycket förvirrande och osammanhängande text (jag skyller på feber), så är det inte bara att åka. Jag slår vad om att flera av er önskar att ni vågade åka någonstans så här, men ni törs helt enkelt inte. Vill ni veta en sak?
Jag törs inte heller. Jag törs inte oc jag vill inte, men för att inte bli missnöjd när jag är gammal tvingar jag mig. Istället för att köpa ny mobil/dator/bil tar jag mina hårt ihop arbetade pengar och bränner de på en resa jag egentligen inte vill göra. Det hade varit galet mycket bekvämare att bara lulla på där i Örebro och låta dagarna passera. Men det tillåter inte monstret i mig, monstret som aldrig känner lugn utan alltid driver på mig och aldrig låter mig finna ro. Därför stoppar jag huvudet i sanden och beställer biljetter utan att tänka på det och inbillar mig att det är det här jag vill. Annars kanske jag ångrar mig, och det är faktiskt så att jag ångrar mig hellre för något jag har gjort än att ångra något jag inte gjorde.
Sitter här och mår pyton men insåg att jag lovade er ett inlägg om vad det är som är jobbigt med att dra iväg så som jag gjort och nu ska göra den 26 september (köpte biljett idag).
Det känns ibland som om jag rymmer från att växa upp, folk runt omkring mig skaffar familj/jobb men jag jag packar väskan och drar istället. Egentligen så borde jag ha försökt fått tag på en givande praktikplats/jobb i höst för att gynna min karriär. Men vad gör jag? Jo jag tar de få sparpengarna jag har och bränner allt på en vistelse i Florida ist. Visst jag ska plugga, men hade det inte varit bättre att skaffa en ûbergrym praktikplats kanske? Joo..
Sen är det inte lätt att bara slita upp och lämna allt heller, jag har ju tidigare skrivit att det varit jobbigt att pendla mellan Falun och Örebro eftersom det känns som om ju mer jag pendlar desto mer glider jag ifrån vännerna på båda ställena. När jag är i Falun borde jag ha varit i Örebro och vice versa. Nu när jag är på andra sidan Atlanten så blir det ju självklart så att jag glider ännu mer ifrån alla. Jag är trött på att vara en opålitlig punkt som aldrig vet vart den ska vara.
Familjen är ju också en faktor, i alla fall om man kommer från en sådan fantastisk familj som jag gör. Jag älskar min familj och utan dem och mina vänner är jag ingenting. De stödjer mig självklart i den här resan och är även anledningen till att jag har möjligheten att åka. Men det är så tungt att behöva vara ifrån dem, jag är alldeles säkert i mångas ögon en riktig morsgris/farsgris, men det står jag för. Jag älskar min familj och jag vill inte vara ifrån dem. Visst är det påfrestande att vara med dem hela tiden, därför har det varit så bra att bo i Örebro. Då har jag haft möjligheten att åka hem över en helg. Visserligen är 3 månader en väldigt kort tid, men min oroliga sida påminner mig om hur fruktansvärt fort saker och ting förändras.
Slutligen så känns det jobbigt att ännu en gång få lov att flytta ned i lådor och leva i en resväska. Jag är snart 25 år och har inte lyckats bott i samma lägenhet längre än två år. Jag har aldrig fått upp allt jag vill ha på väggarna innan det varit dags att plocka ned allt igen. Exakt så är det nu, jag började få ordning på lägenheten och riktigt börja älska den. Men nu måste jag ner och börja stycka upp den igen. Och det är inta bara lägenheten jag förlorar utan det är dessutom vännerna och hela tillvaron. Började äntligen trivas i Örebro igen efter jag kommit hem från USA, jag började gilla situationen och känna att jag kanske hade hittat hem. Men icke, då sliter vi upp allting igen.
Som ni förhoppningsvis förstår av denna mycket förvirrande och osammanhängande text (jag skyller på feber), så är det inte bara att åka. Jag slår vad om att flera av er önskar att ni vågade åka någonstans så här, men ni törs helt enkelt inte. Vill ni veta en sak?
Jag törs inte heller. Jag törs inte oc jag vill inte, men för att inte bli missnöjd när jag är gammal tvingar jag mig. Istället för att köpa ny mobil/dator/bil tar jag mina hårt ihop arbetade pengar och bränner de på en resa jag egentligen inte vill göra. Det hade varit galet mycket bekvämare att bara lulla på där i Örebro och låta dagarna passera. Men det tillåter inte monstret i mig, monstret som aldrig känner lugn utan alltid driver på mig och aldrig låter mig finna ro. Därför stoppar jag huvudet i sanden och beställer biljetter utan att tänka på det och inbillar mig att det är det här jag vill. Annars kanske jag ångrar mig, och det är faktiskt så att jag ångrar mig hellre för något jag har gjort än att ångra något jag inte gjorde.
Man vet aldrig vart livet för en, det enda man kan göra är att själv se efter vart man hamnar..
Look After You - The Fray
If I lay here, if I just lay here, would you lie with me and just forget the world?
Sitter här i min 27 kvadrat stora lägenhet och inser att jag inte alls vill flytta.
Jag vill inte packa ner allting i kartonger och flytta hem till Falun för att förvara det i ett förråd.
Jag vill inte lämna Örebro, jag vill inte lämna mina vänner.
Ändå finns det något som tickar inom mig, något som säger att jag måste bort, iväg. Jag ä trött på den känslan, jag är trött på att alltid fundera på om jag verkligen är på det stället i livet jag skall vara. jag funderar på hur det skulle vara att vara tillsfreds med sig själv, med sitt liv. Jag tvivlar lite på att jag någonsin kommer känna så, därför tittar jag en extra gång på min fina lägenhet och packar sedan väskan med vetskapen om att nästa gång jag kommer hit skall detta hem styckas upp och plockas ned i lådor. Jag försöker att inte sörja utan se fram emot nästa avsnitt i mitt liv men det är svårt. Jag försöker se fram emot att jag inte har en aning om vart jag är om sex månader, men det gör jag inte. Det känns jobbigt, det tar emot. Samtidigt ligger det ett slags serenity över mitt beslut, jag vet att jag måste göra det. Jag känner hur jag tar avstånd från vänner och andra saker här för att göra det enklare att lämna.
Idag är det söndag. Söndagar är alltid värst, jag hatar söndagar.
Jag tar ett djupt andetag och går och fortsätter packa min väska. En vacker dag kommer jag nog också finna det stället där jag hör hemma.
Chasing Cars - Snow Patrol
Jag vill inte packa ner allting i kartonger och flytta hem till Falun för att förvara det i ett förråd.
Jag vill inte lämna Örebro, jag vill inte lämna mina vänner.
Ändå finns det något som tickar inom mig, något som säger att jag måste bort, iväg. Jag ä trött på den känslan, jag är trött på att alltid fundera på om jag verkligen är på det stället i livet jag skall vara. jag funderar på hur det skulle vara att vara tillsfreds med sig själv, med sitt liv. Jag tvivlar lite på att jag någonsin kommer känna så, därför tittar jag en extra gång på min fina lägenhet och packar sedan väskan med vetskapen om att nästa gång jag kommer hit skall detta hem styckas upp och plockas ned i lådor. Jag försöker att inte sörja utan se fram emot nästa avsnitt i mitt liv men det är svårt. Jag försöker se fram emot att jag inte har en aning om vart jag är om sex månader, men det gör jag inte. Det känns jobbigt, det tar emot. Samtidigt ligger det ett slags serenity över mitt beslut, jag vet att jag måste göra det. Jag känner hur jag tar avstånd från vänner och andra saker här för att göra det enklare att lämna.
Idag är det söndag. Söndagar är alltid värst, jag hatar söndagar.
Jag tar ett djupt andetag och går och fortsätter packa min väska. En vacker dag kommer jag nog också finna det stället där jag hör hemma.
Chasing Cars - Snow Patrol
You could've been the real one. You could've been the one enough for me
Okej, det här med ångesten som drar ned min upplevelse.
Det känns sjukt jobbigt att flytta ut ur min lägenhet i Örebro. Jag älskar den, och jag älskar att få bo i samma hus som Camilla. Jag hade sett fram emot hösten där med tekvällar och annat mys, precis som jag hade sett fram emot en skön sommar med henne och Caroline i Örebro. Nu blev det ju inte så, tack vare att mamma skaffade sig en kull med valpar ville jag självklart vara här uppe så mycket som möjligt. Och det är ju enklare att få jobba när man är i rätt stad.
Nu sitter jag här. Augusti. Har betalt hyra för en lägenhet jag knappt varit i för att jag levt i tron om att jag skulle komma tillbaka dit i höst. Det gör jag inte. Istället flyttar jag ännu en gång ned i en resväska och i kartonger och sprider ut mitt liv i diverse förråd och annat. Det känns jobbigt, det är inte kul. Ångesten kommer krypande och jag önskar att jag inte sagt upp min lägenhet så jag hade kunnat harva på nere i Örebro och vara missnöjd över livet. Men det godtar vi självklart inte. Jag ville tillbaka till USA trodde jag så nu ska jag banne mig dit också! Men ändå, klumpen i magen som säger att det är jobbigt att slita upp allt och lämna igen finns där. Men kanske är det den jag är? Kanske lever det bohemblod i mina ådror som gör att jag aldrig kommer finna sinnesro och känna att jag hör hemma någonstans. Det känns jobbigt.
Men nu åker jag till USA, det är för sent att ändra sig. Bara jag får klartecken från CSN kommer det kännas bättre.
Den här gången ska jag starta om på nytt. När jag kommer hem kommer jag inte se tillbaka, jag kommer inte gå och hoppas på att jag har något när jag kommer hem. Den här gången vet jag exakt hur det är. Det finns INGET annan förutom vänner och familj hemma. Förra gången vart jag lurad. Jag trodde att jag kanske hade hittat något som skulle blomma upp när jag kom hem men det hade jag inte. Därför klipper jag den här gången. När jag kommer hem är de ute ur mitt liv, och ja jag säger de. För de är flera stycken, flera stycken som vägrar låta mig släppa taget utan gärna har mig i krokarna som bot till bättre än ingenting. När jag kommer hem är ni borta. Hör ni det?! BORTA!
FMLYHM - Seether
Det känns sjukt jobbigt att flytta ut ur min lägenhet i Örebro. Jag älskar den, och jag älskar att få bo i samma hus som Camilla. Jag hade sett fram emot hösten där med tekvällar och annat mys, precis som jag hade sett fram emot en skön sommar med henne och Caroline i Örebro. Nu blev det ju inte så, tack vare att mamma skaffade sig en kull med valpar ville jag självklart vara här uppe så mycket som möjligt. Och det är ju enklare att få jobba när man är i rätt stad.
Nu sitter jag här. Augusti. Har betalt hyra för en lägenhet jag knappt varit i för att jag levt i tron om att jag skulle komma tillbaka dit i höst. Det gör jag inte. Istället flyttar jag ännu en gång ned i en resväska och i kartonger och sprider ut mitt liv i diverse förråd och annat. Det känns jobbigt, det är inte kul. Ångesten kommer krypande och jag önskar att jag inte sagt upp min lägenhet så jag hade kunnat harva på nere i Örebro och vara missnöjd över livet. Men det godtar vi självklart inte. Jag ville tillbaka till USA trodde jag så nu ska jag banne mig dit också! Men ändå, klumpen i magen som säger att det är jobbigt att slita upp allt och lämna igen finns där. Men kanske är det den jag är? Kanske lever det bohemblod i mina ådror som gör att jag aldrig kommer finna sinnesro och känna att jag hör hemma någonstans. Det känns jobbigt.
Men nu åker jag till USA, det är för sent att ändra sig. Bara jag får klartecken från CSN kommer det kännas bättre.
Den här gången ska jag starta om på nytt. När jag kommer hem kommer jag inte se tillbaka, jag kommer inte gå och hoppas på att jag har något när jag kommer hem. Den här gången vet jag exakt hur det är. Det finns INGET annan förutom vänner och familj hemma. Förra gången vart jag lurad. Jag trodde att jag kanske hade hittat något som skulle blomma upp när jag kom hem men det hade jag inte. Därför klipper jag den här gången. När jag kommer hem är de ute ur mitt liv, och ja jag säger de. För de är flera stycken, flera stycken som vägrar låta mig släppa taget utan gärna har mig i krokarna som bot till bättre än ingenting. När jag kommer hem är ni borta. Hör ni det?! BORTA!
Happy Times.
FMLYHM - Seether
Peace and love to everyone that you meet. Don't you worry, it could be so sweet
Drabbades precis av en akut längtan efter en sjaskig charterresa till ett nedgånget partyparadis. Dricka drinkar på kvällarna och äta god mat och de obligatoriska efterrätterna för att sedan kanske gå ut och dansa eller gå en promenad på stranden och bli jagade av "strandvakter". För att på dagarna fylla dem med äventyr, båtturer, jetski, grottor vad nu stället har att bjuda på för att sedan på kvällen börja om med goda drinkar och god mat.
DET skulle jag vilja göra just nu. Nog för att det är bortkastat då det är tillräckligt varmt och kladdigt här i Sverige.. Men jag saknar de där kvällarna, och dagarna fyllda av äventyr. Tror dock jag ska fösöka dra ihop en Dala-dag när jag ändå är här uppe. Finns så otroligt mycket att göra i Dalarna som jag inte hunnit med. Någ on som e på?
Bara åka runt och kolla på dalahästmålning, björnar what ever.
Det ska jag nog kolla och planera ikväll, för nu måste jag fortsätta med den här jävla uppsatsen, för om jag inte blir klar med den blir det inte heller någon sommar.
DET skulle jag vilja göra just nu. Nog för att det är bortkastat då det är tillräckligt varmt och kladdigt här i Sverige.. Men jag saknar de där kvällarna, och dagarna fyllda av äventyr. Tror dock jag ska fösöka dra ihop en Dala-dag när jag ändå är här uppe. Finns så otroligt mycket att göra i Dalarna som jag inte hunnit med. Någ on som e på?
Bara åka runt och kolla på dalahästmålning, björnar what ever.
Det ska jag nog kolla och planera ikväll, för nu måste jag fortsätta med den här jävla uppsatsen, för om jag inte blir klar med den blir det inte heller någon sommar.
Love Generation - Bob Sinclar
I'm not a perfect person.
Hey..
Ett tag sen nu, haft så mycket med c-uppsatsen.
Men nu är den i alla fall inlämnad och jag har kompletteringar att göra. Ska ta tag i det imrorgon.
Igår firade vi mini-midsommar, det var fantastiskt.
Vi hade sill, nubbe, spelman, majstång, jordgubbar och mygg.
Hela kittet helt enkelt.
Idag är inte lika roligt dock, har alldeles för mycket att tänka på.
Om jag skulle göra det som föll mig in JUST NU så skulle jag säga upp lägenheten i Örebro utan att blinka.
Är så trött på det mesta där.
Är så trött på allt.
Har tappat bort mig själv, och det känns som om mina vänner har gått vidare utan mig och helt enkelt inte har något behov av mig längre. Jag vet att jag inte är i Falun så ofta, och likaså inte heller i Örebro hela tiden. Men just nu känns det som om alla mina vänner på båda ställena har lämnat mig bakom. Kanske en indikation på att det är dax att starta på nytt någon annanstans. Själv. För det är ju så jag lever ändå.
The Reason - Hoobastank
Ett tag sen nu, haft så mycket med c-uppsatsen.
Men nu är den i alla fall inlämnad och jag har kompletteringar att göra. Ska ta tag i det imrorgon.
Igår firade vi mini-midsommar, det var fantastiskt.
Vi hade sill, nubbe, spelman, majstång, jordgubbar och mygg.
Hela kittet helt enkelt.
Idag är inte lika roligt dock, har alldeles för mycket att tänka på.
Om jag skulle göra det som föll mig in JUST NU så skulle jag säga upp lägenheten i Örebro utan att blinka.
Är så trött på det mesta där.
Är så trött på allt.
Har tappat bort mig själv, och det känns som om mina vänner har gått vidare utan mig och helt enkelt inte har något behov av mig längre. Jag vet att jag inte är i Falun så ofta, och likaså inte heller i Örebro hela tiden. Men just nu känns det som om alla mina vänner på båda ställena har lämnat mig bakom. Kanske en indikation på att det är dax att starta på nytt någon annanstans. Själv. För det är ju så jag lever ändå.
The Reason - Hoobastank
I'll carry this flag to the grave if I must
There’s no doubt that al Qaeda will continue to pursue attacks against us. We must and we will remain vigilant at home and abroad. As we do, we must also reaffirm that the United States is not and never will be at war with Islam. I’ve made clear, just as President Bush did shortly after 9/11, that our war is not against Islam. Bin Laden was not a Muslim leader. He was a mass murderer of Muslims. Indeed, al Qaeda slaughtered scores of Muslims in many countries including our own. So his demise should be welcomed by all who believe in peace and human dignity.
-President Obama, 1 Maj 2011.
Som tändvätska på en redan brinnande eld?
Önskar att jag hade mer tid på mig för min uppsats så jag kunde följa trenden efter denna händelse.
Hero Of War - Rise Against
Önskar att jag hade mer tid på mig för min uppsats så jag kunde följa trenden efter denna händelse.
Hero Of War - Rise Against
She said I don't know if I've ever been good enough..
Iiih!
Jag vill gadda mig igen!
Vet faktiskt till och med vad jag vill tattuera.
Har dock några olika ställen där jag skulle vilja tatuera in det.
Måste fundera lite på vart den ska sitta.
Får jag tag på ett jobb i sommar vill jag lova att den blir av. Just nu är ju pengar en bristvara.
Mamma oroa dig inte, det är varken stort eller fult. <3
Så här ser mina nuvarande tattueringar ut iaf:
Push - Matchbox 20
Jag vill gadda mig igen!
Vet faktiskt till och med vad jag vill tattuera.
Har dock några olika ställen där jag skulle vilja tatuera in det.
Måste fundera lite på vart den ska sitta.
Får jag tag på ett jobb i sommar vill jag lova att den blir av. Just nu är ju pengar en bristvara.
Mamma oroa dig inte, det är varken stort eller fult. <3
Så här ser mina nuvarande tattueringar ut iaf:
Gjord i Greenville -10
Gjord i Falun -08 (sitter i nacken)
Push - Matchbox 20
Fredag, hemma
Jahapp. Nu sitter man i Falun igen. Riktigt jobbigt just nu. Men som tur va har vi besök av kusin med familj. Vi har så trevligt så. Ska gå ut och joina dem igen.
Önskar jag hade Camilla eller honom här så vi kunde gå ner och lägga oss på bryggan och spana på stjärnorna. Önskar jag kunde snabbspola en vecka nu så jag garanterat är framme och någorlunda i ordning.
BTW, är det någon som vet hur mycket pengar man får föra in i USA?
Börjar komma till sans med att jag nog störtar med planet och dör. Det känns riktigt jobbigt faktiskt. Jag vill inte dö nu, eller när jag flyger hem. Känner på mig att jag har några jobbiga dagar med dödsångest framför mig nu. Inte kul! Så med tanke på min dödsångest är det väl lika bra att börja på en gång: Ni vet väl att jag älskar er?!
Önskar jag hade Camilla eller honom här så vi kunde gå ner och lägga oss på bryggan och spana på stjärnorna. Önskar jag kunde snabbspola en vecka nu så jag garanterat är framme och någorlunda i ordning.
BTW, är det någon som vet hur mycket pengar man får föra in i USA?
Börjar komma till sans med att jag nog störtar med planet och dör. Det känns riktigt jobbigt faktiskt. Jag vill inte dö nu, eller när jag flyger hem. Känner på mig att jag har några jobbiga dagar med dödsångest framför mig nu. Inte kul! Så med tanke på min dödsångest är det väl lika bra att börja på en gång: Ni vet väl att jag älskar er?!
Längtar efter hösten
Något jag är ledsen över att jag kommer missa är den svenska hösten.
Det är något speciellt med att dra på sig tjocktröjor och se hur naturen ändrar färg. För att inte tala om de där riktigt fina höstdagarna när solen skiner och hela världen är så där färggrann som den bara kan vara i Sverige. Det kommer jag verkligen sakna.
Men det är ju lite typiskt att man tänker så också och helt sonika har förträngt hur hösten egentligen är. Blöt, kall och kladdig.
Oj! Ny fundering!!
Ska man bli blond igen?!
Lets delay our misery
Har fått en ny favorit låt. I alla fall för tillfället. Tror det är texten som lockar.
"Well we know I'm going away
and how I wish, I wish it weren't so
So take this wine and drink with me
let's delay our misery"
Fan egentligen vet jag inte vad jag håller på med. Bryter alla regler just nu. Antar att det är räddningen att jag ska åka. Det känns som om det inte kan bli för seriöst då. Men det är dumt. Dumt, dumt, dumt. Antar att jag vart ensam för länge. Och jag VET att han är en sån man absolut inte ska lita på. Är det något jag vet om killar så är det att det inte finns någon som är så jävla speciell så att de skulle lägga om hela sin livsstil. Det är det de vill att vi ska tro, och många gånger sväljer man det med hull och hår. Men den här är svår. Han säger alltid de rätta sakerna, han är den perfekta kombinationen av bad boy och gentleman. Men jag får försöka koma ihåg mitt huvud. För riskabelt att glömma bort mig. Sen är det väl så att efter den här våren vore det skönt att ha något stabilt att stå still med. Någon jag verkligen kan lita på och aldrig behöver fundera på vart jag har honom. Men, det kommer inte hända Emelie så skärp upp dig för fan!
Nej, sluta grubbla och hämta en film att titta på i hopp om att J.B snart kommer och sveper iväg mig till drömmarnas land.
Tänkte jag skulle tacka mina vänner som är helt underbara. Speciellt Ida som är min stora motivation och inspiration, Helene som ALLTID förstår mig och aldrig dömmer mig, Jenny som för en kväll följde med till ungdomens förflutna och Malin som välkommnade oss med öpna armar på midsommarafton! Men självklart menar jag er andra också! ♥ Det är skönt att veta att om något går fel finns ni där och fångar mig! NI ÄR VACKRAST.
Mitt namn är inte Emelie
Snacka om omskakande. Efter 23 års tid kommer det fram att jag inte alls heter Emelie. Nej, i mitt pass står det klart och tydligt att jag heter Karin. Det är sånt man får reda på om man försöker köpa flygbiljett.
Tack mamma och pappa! Här har jag gått runt och utgett mig för att vara Emelie, när jag i själva verket är Karin. Hjälp.
Någon flygbiljett har jag inte heller fått tag på. Men enligt experten ska man liggga lågt och följa prisutvecklingen för att sedan hugga till när de är som billigast. Inte min stil alls, jag vill ju helst ha köpt dem igår.
Håller på att flytta över allt jag ska ha kvar till min externa. Ska nämligen försöka flörta mig till en formatering av lillebror.
Tack mamma och pappa! Här har jag gått runt och utgett mig för att vara Emelie, när jag i själva verket är Karin. Hjälp.
Någon flygbiljett har jag inte heller fått tag på. Men enligt experten ska man liggga lågt och följa prisutvecklingen för att sedan hugga till när de är som billigast. Inte min stil alls, jag vill ju helst ha köpt dem igår.
Håller på att flytta över allt jag ska ha kvar till min externa. Ska nämligen försöka flörta mig till en formatering av lillebror.
Hoppas på ett besök av J.B
Nu ska jag krypa ner i sängen i hopp om att J.B ska komma ihåg mig idag. Inatt gjorde han nämligen inte det och jag fick ligga vaken till klockan 5.30. Yey. Som tur var hade jag sällskap.
Har i alla fall beslutat att jag kommer hem till jul. Så imorgon ska jag köpa biljetter förhoppningsvis. SJUKT.
Ska jobba imorgon också, skönt att få ihop lite pengar även om jag nog gärna hade varit hemma hela dagen med min mamma. Jag är en sån morsgris! Försöker övertala henne att hon nog visst borde följa med mig till USA och rerolla i Universitetet. Det går inte så bra.
Hm, ska nog ringa Pia imorgon och kolla hur hon jobbar de där 2 veckorna jag har ledigt så jag vet när jag ska åka till örebro. Ser ut som om jag lär ta en fika då också. Men en fika är väl helt ofarligt.. Eller hur?
Nej som sagt, försöka jaga ikapp den där J.B nu!
Har i alla fall beslutat att jag kommer hem till jul. Så imorgon ska jag köpa biljetter förhoppningsvis. SJUKT.
Ska jobba imorgon också, skönt att få ihop lite pengar även om jag nog gärna hade varit hemma hela dagen med min mamma. Jag är en sån morsgris! Försöker övertala henne att hon nog visst borde följa med mig till USA och rerolla i Universitetet. Det går inte så bra.
Hm, ska nog ringa Pia imorgon och kolla hur hon jobbar de där 2 veckorna jag har ledigt så jag vet när jag ska åka till örebro. Ser ut som om jag lär ta en fika då också. Men en fika är väl helt ofarligt.. Eller hur?
Nej som sagt, försöka jaga ikapp den där J.B nu!
Uttråkad
Gah! Hoppas verkligen att jag hittar någon i USA som är i samma synk som mig. Fan ingen verkar palla mitt tryck. Är det bara jag som inser att vi snart kommer vakna upp och vara 40?!
Jag vägrar riskera att jag när jag blivit 40 kommer tänka tillbaka och ångra att jag inte passade på att roa mig när jag var ung. Och ärligt, så har jag verkligen bara några få år kvar att vara ung på. FY FAN.
Hatar att vara hemma en Lördagskväll. Även fast jag är komatrött så nej. Sova är en sån sak man får göra när man är gammal och helt enkelt inte har något bättre för sig att göra på nätterna.
Tror jag ska starta en revolt:
-Alla ungdomar! Sluta tanta ner er! Er ungdom rinner ut i sanden och ni väljer att titta på medans det händer!
SÄG NEJ TILL TANT! FÅNGA UNGDOMENS SISTA DAGAR!
Lätt, plakatskriving nästa.
Jag vägrar riskera att jag när jag blivit 40 kommer tänka tillbaka och ångra att jag inte passade på att roa mig när jag var ung. Och ärligt, så har jag verkligen bara några få år kvar att vara ung på. FY FAN.
Hatar att vara hemma en Lördagskväll. Även fast jag är komatrött så nej. Sova är en sån sak man får göra när man är gammal och helt enkelt inte har något bättre för sig att göra på nätterna.
Tror jag ska starta en revolt:
-Alla ungdomar! Sluta tanta ner er! Er ungdom rinner ut i sanden och ni väljer att titta på medans det händer!
SÄG NEJ TILL TANT! FÅNGA UNGDOMENS SISTA DAGAR!
Lätt, plakatskriving nästa.
J.B?!
Irriterad just nu.
J.B den gamla filuren vägrar infinna sig som vanligt. Jag är ju för fan så trött så jag ser i kors, men sova.. Nej det är för fegisar.
Såg just en riktigt sjuk film. "Life without Dick", med S.J.P bland annat. Den var ju iofs lite humorisktisk.
Men, anledningen till att jag startade upp den här djävulsmanicken igen var för att skriva att jag är SÅ less just nu! På senare tiden har jag längtat allt mer till USA. Allt för att komma härifrån. Det finns en viss mängd man orkar ta helt enkelt. Saker och ting börjar verkligen gå överstyr på sina håll. Borde verkligen lägga ner allt. Men jag kan inte! A D D I C T ? !
Ah, nvm. Måste försöka sova nu. Skola imorgon ju
A
J.B den gamla filuren vägrar infinna sig som vanligt. Jag är ju för fan så trött så jag ser i kors, men sova.. Nej det är för fegisar.
Såg just en riktigt sjuk film. "Life without Dick", med S.J.P bland annat. Den var ju iofs lite humorisktisk.
Helt klart funkar den för att slötitta lite på så här.
Men, anledningen till att jag startade upp den här djävulsmanicken igen var för att skriva att jag är SÅ less just nu! På senare tiden har jag längtat allt mer till USA. Allt för att komma härifrån. Det finns en viss mängd man orkar ta helt enkelt. Saker och ting börjar verkligen gå överstyr på sina håll. Borde verkligen lägga ner allt. Men jag kan inte! A D D I C T ? !
Ah, nvm. Måste försöka sova nu. Skola imorgon ju
A
Kvällsgrubblerier
Så här på kvällarna är det svårt att inte freaka ut över saker..
Som till exempel att jag känner mig helt omotiverad till att söka praktikplats eftersom jag inte kan sluta koncentrera mig på att jag vill utomlands i höst. Men samtidigt gnager det att jag MÅSTE hitta en bra praktikplats för att få en inblick i branschen. (Vilken jävla bransch? Vad fan vill jag jobba med?!)
En annan sak som nästan skapade panikångest i mitt stackars bröst var när sanningen greppade tag i mig. OM jag åker utomlands (NÄR jag åker utomlands?) ska jag klara mig 4 månader utan min familj och mina vänner.. Är jag verkligen kapabel att till det?
Självklart kommer sånna här andra saker också upp när man håller på att freakar ur..
Som kommer jag till exempel vara ensam resten av mitt liv? Har ju varit singel en evighet, så varför skulle jag inte få lov att vara det resten av min evighet? Jag vet ju att jag är kass på förhållanden.
Eller kommer jag kanske träffa Mr Right nu när jag verkligen inte får göra det?! Jag ska ju utomlands?!
Eller har jag redan träffat Mr Right men sumpat det och därför kommer få leva ensam resten av mitt liv?
Kommer jag vakna upp när jag är 40 och ångra varenda val jag tagit i mitt liv?
Oj nej, nu börjar tankarna skena iväg åt heeelt fel håll.
Borde kanske prata med någon om min dödsångest. Kan ju inte vara riktigt hälsosamt att få en panikångestattack av tanken på att jag vilken dag som helst kommer förlora någon jag älskar.
Vet alla jag älskar att jag älskar dem?
Vet ni det?
Haha som sagt, jag freakade ur totalt ikväll.
Så ledsen för det, men så är det ju i min blogg, ibland bara måste jag skriva av mig.
Andas. Andas. Andas.
Hur lämnar man någon man älskar? Jag kommer aldrig förstå.
Bara ett litet litet smakprov på alla de människor jag älskar...
Som till exempel att jag känner mig helt omotiverad till att söka praktikplats eftersom jag inte kan sluta koncentrera mig på att jag vill utomlands i höst. Men samtidigt gnager det att jag MÅSTE hitta en bra praktikplats för att få en inblick i branschen. (Vilken jävla bransch? Vad fan vill jag jobba med?!)
En annan sak som nästan skapade panikångest i mitt stackars bröst var när sanningen greppade tag i mig. OM jag åker utomlands (NÄR jag åker utomlands?) ska jag klara mig 4 månader utan min familj och mina vänner.. Är jag verkligen kapabel att till det?
Självklart kommer sånna här andra saker också upp när man håller på att freakar ur..
Som kommer jag till exempel vara ensam resten av mitt liv? Har ju varit singel en evighet, så varför skulle jag inte få lov att vara det resten av min evighet? Jag vet ju att jag är kass på förhållanden.
Eller kommer jag kanske träffa Mr Right nu när jag verkligen inte får göra det?! Jag ska ju utomlands?!
Eller har jag redan träffat Mr Right men sumpat det och därför kommer få leva ensam resten av mitt liv?
Kommer jag vakna upp när jag är 40 och ångra varenda val jag tagit i mitt liv?
Oj nej, nu börjar tankarna skena iväg åt heeelt fel håll.
Borde kanske prata med någon om min dödsångest. Kan ju inte vara riktigt hälsosamt att få en panikångestattack av tanken på att jag vilken dag som helst kommer förlora någon jag älskar.
Vet alla jag älskar att jag älskar dem?
Vet ni det?
Haha som sagt, jag freakade ur totalt ikväll.
Så ledsen för det, men så är det ju i min blogg, ibland bara måste jag skriva av mig.
Andas. Andas. Andas.
Hur lämnar man någon man älskar? Jag kommer aldrig förstå.
Bara ett litet litet smakprov på alla de människor jag älskar...
I know what you are, what you are, baby
Womanizer - Britney Spears (Benny Benassi extended)
Hey!
Sitter här och ska snart åkta till jobbet, ska förbi Ica Maxi en sväng först bara. Måste köpa en till bok (House of Night-serien) eftersom den jag köpte igår snart är utläst.
Känner mig ovanligt positiv med tanke på allt.
Försöker ändra livsinställning och jag tror faktiskt att jag har lyckats! Fick en uppenbarelse när jag stod och sminkade mig.
Anledningen till att mitt liv inte fungerar så bra nu är helt enkelt för att jag är på fel ställe. Land, stad, hus whatever. Jag är helt enkelt inte på rätt ställe. Jag har nämligen kommit fram till att jag nog visst kommer hitta kärleken, men bara inte här. Förutom mina vänner och familj så finns det ingenting här att hämta. Jag och Falun är över, vi finns inte längre.
Hela den här uppenbarelsen får mig bara att sporras i en riktning. UTOMLANDS! Jag måste, det bara är så! Alla andra hittar kärleken, men det är bara för att de är på rätt ställe, jag är inte det. Det är inte mig det är fel på (ni som känner mig förstår att det är något stort när jag säger så), jag ligger bara i otakt med min egna historia. Men jag kommer nog ikapp ska ni se!
Så, hur ser nyår ut nu då?
Jo, jag äter nog middag här hemma. Sen blir jag antingen kvar här eller åker till kavelmora. Yey. Eller inte.
Men jag tänker inte ens må dåligt över det. Är inte mitt fel att jag är den enda singeln i mitt kompisgäng, bara ett till bevis på att det här är fel ställe att vara på.
Försöker få tag på DJ Stork's nyårsmix det hör lixom nyår till. Men annars så kommer nog det här årsskiftet komma och gå utan större katastrofer!
och 2010 kommer nog bli mitt år, vi kan ju hoppas i alla fall!
Rock On!
Hey!
Sitter här och ska snart åkta till jobbet, ska förbi Ica Maxi en sväng först bara. Måste köpa en till bok (House of Night-serien) eftersom den jag köpte igår snart är utläst.
Känner mig ovanligt positiv med tanke på allt.
Försöker ändra livsinställning och jag tror faktiskt att jag har lyckats! Fick en uppenbarelse när jag stod och sminkade mig.
Anledningen till att mitt liv inte fungerar så bra nu är helt enkelt för att jag är på fel ställe. Land, stad, hus whatever. Jag är helt enkelt inte på rätt ställe. Jag har nämligen kommit fram till att jag nog visst kommer hitta kärleken, men bara inte här. Förutom mina vänner och familj så finns det ingenting här att hämta. Jag och Falun är över, vi finns inte längre.
Hela den här uppenbarelsen får mig bara att sporras i en riktning. UTOMLANDS! Jag måste, det bara är så! Alla andra hittar kärleken, men det är bara för att de är på rätt ställe, jag är inte det. Det är inte mig det är fel på (ni som känner mig förstår att det är något stort när jag säger så), jag ligger bara i otakt med min egna historia. Men jag kommer nog ikapp ska ni se!
Så, hur ser nyår ut nu då?
Jo, jag äter nog middag här hemma. Sen blir jag antingen kvar här eller åker till kavelmora. Yey. Eller inte.
Men jag tänker inte ens må dåligt över det. Är inte mitt fel att jag är den enda singeln i mitt kompisgäng, bara ett till bevis på att det här är fel ställe att vara på.
Försöker få tag på DJ Stork's nyårsmix det hör lixom nyår till. Men annars så kommer nog det här årsskiftet komma och gå utan större katastrofer!
och 2010 kommer nog bli mitt år, vi kan ju hoppas i alla fall!
Rock On!
Haha! Jag ser fan skogstokig ut, kanske lite insanity på väg?
Varning för ras
Varning för ras - Lars Winnerbäck
Lördag.
Tråkigt.
Funderar vad jag ska göra på nyår. Blev bjuden till Aspeboda och Lasse, men känns som om parmiddag inte är så jävla hett sätt för mig att fira nyår på. Det känns ju som om man borde göra det man gillar att göra på nyår. Så sitta tillsammans med visserligen helt undebara människor fast de sitter ihop där två och två känns inte lockande. Borde ju helt enkelt fira det ultimata singelnyåret. Men då är frågan, är ett spöke från det förflutna verkligen rätt sällskap. Ja, jag tror fan det. För det är allt jagorkar engagera mig i eftersom jag inte planerar vara kvar i det här landet.. Men jag vet faktiskt inte. Lutar åt att åka till Sthlm, men skulle på ett sätt vara mysigt att få vara här hemma på Vällan också med tjocka släkten.
Saknar min Ida sjukt mycket nu.
Min enda singel kompis (om hon inte hookat upp med en amerikansk hunk senaste veckorna)! Så sjukt! Varför blev alla andra så vuxna men inte jag? Bara en sån sak att 3 i min ålder kommer med sina barn på mitt 23:e födelsedagskalas. Är det så det är? Skulle man skaffat barn nu? Men jag vill ju inte ha barn? Jag tycker inte om barn?
Enda anledningen till varför jag skulle vilja ha barn är för att det är en anledning till att fira jul ordentligt. Men, kanske är lite väl egoistiskt att föda en ny människa till det här livet för att julen är helig för mig.
Börjar få panik igen, sist jag kände den här paniken flyttade jag och började plugga. Undra vad det innebär nu, kanske att jag verkligen tar mig iväg utomlands till hösten. Vi hoppas på det.
Nej, hoppas mamma har något jag kan göra nu. För det riktigt kryper i kroppen av att sitta här. gah! Tänk om man kunde vara sån som kunde njuta av stillhet. Nej, det är inget för mig och det har aldrig varit.
Rock On!
Lördag.
Tråkigt.
Funderar vad jag ska göra på nyår. Blev bjuden till Aspeboda och Lasse, men känns som om parmiddag inte är så jävla hett sätt för mig att fira nyår på. Det känns ju som om man borde göra det man gillar att göra på nyår. Så sitta tillsammans med visserligen helt undebara människor fast de sitter ihop där två och två känns inte lockande. Borde ju helt enkelt fira det ultimata singelnyåret. Men då är frågan, är ett spöke från det förflutna verkligen rätt sällskap. Ja, jag tror fan det. För det är allt jagorkar engagera mig i eftersom jag inte planerar vara kvar i det här landet.. Men jag vet faktiskt inte. Lutar åt att åka till Sthlm, men skulle på ett sätt vara mysigt att få vara här hemma på Vällan också med tjocka släkten.
Saknar min Ida sjukt mycket nu.
Min enda singel kompis (om hon inte hookat upp med en amerikansk hunk senaste veckorna)! Så sjukt! Varför blev alla andra så vuxna men inte jag? Bara en sån sak att 3 i min ålder kommer med sina barn på mitt 23:e födelsedagskalas. Är det så det är? Skulle man skaffat barn nu? Men jag vill ju inte ha barn? Jag tycker inte om barn?
Enda anledningen till varför jag skulle vilja ha barn är för att det är en anledning till att fira jul ordentligt. Men, kanske är lite väl egoistiskt att föda en ny människa till det här livet för att julen är helig för mig.
Börjar få panik igen, sist jag kände den här paniken flyttade jag och började plugga. Undra vad det innebär nu, kanske att jag verkligen tar mig iväg utomlands till hösten. Vi hoppas på det.
Nej, hoppas mamma har något jag kan göra nu. För det riktigt kryper i kroppen av att sitta här. gah! Tänk om man kunde vara sån som kunde njuta av stillhet. Nej, det är inget för mig och det har aldrig varit.
Rock On!
It´s easier to live alone than fear the time it´s over
Tallulah - Sonata Arctica
Hey!
Shit vilken död-dag, sov till klockan 12, skönt var det!
Var då riktigt trevligt igår. Men det är mäktigt att se vad mycket olycka kärlek kan ge. Skrämmande. Får lite perspektiv på det här med singelskapet i alla fall.
Men jag vet inte vad det är med alla runt omkring mig. Börjar tro att vissa tycker jag har varit singel lite för länge, och andra tror att jag har pojkvän. Eeeh, ja inte vad jag har sett i sånna fall. Men för att klargöra så har jag INTE träffat honom med stort H än, och det är inget jag valt själv utan det har bara blivit så. Eller jo, jag kanske har gjort det valet undermedvetet, men det är en heeelt annan sak. Är man rädd så är man, klarar inte att sumpa något sånt igen. It´s easier to live alone then fear the time it's over.
Lackade på Mr Big idag, fattar inte vad han har fått för sig! Som om jag skulle sitta här och vänta på att han kommer hem? Eh nej, visst. Jag har sett fram emot att träffa honom igen eftersom jag aldrig fick någon bild av grabben. Men nu känns det som om jag skiter i det. Han tror seriöst att jag har världens crush på honom och sitter här hemma i Sverige och trånar efter honom! OFTA. Bara för att jag vill spela med honom? Bara för att jag sa att han skulle vart med igår? Lägg ner va!
Och den där andra idioten blir jag ritkigt jävla less på.
"Jo jag vet att du är bättre, funderar på att komma ner till dig om två veckor." Riiiight! Idiot idiot idiot!
Och den sista vet jag verkligen inte vart jag har. Blir galen på det!
"Varför svarar du inte?" Woot? Vadå svarar? Det är ju han som inte svarar, nej han har inte fått nå sms? Är det verkligen möjligt att två telefoner kan vara så fuckade så man helt enkelt inte får kontakt med varandra? jag vet ärligt inte, blir trött. Lägger ner. Come what may!
Killar är idioter, tjejer med. Jag blir mörkrädd.
Ska nog fan vara ensam och bitter resten av mitt liv.
Skola imorgon, sen hem till Falun och Cookie! ♥
Men blir en lugn helg, bara äta middag och jobba.
Rock On!
Hey!
Shit vilken död-dag, sov till klockan 12, skönt var det!
Var då riktigt trevligt igår. Men det är mäktigt att se vad mycket olycka kärlek kan ge. Skrämmande. Får lite perspektiv på det här med singelskapet i alla fall.
Men jag vet inte vad det är med alla runt omkring mig. Börjar tro att vissa tycker jag har varit singel lite för länge, och andra tror att jag har pojkvän. Eeeh, ja inte vad jag har sett i sånna fall. Men för att klargöra så har jag INTE träffat honom med stort H än, och det är inget jag valt själv utan det har bara blivit så. Eller jo, jag kanske har gjort det valet undermedvetet, men det är en heeelt annan sak. Är man rädd så är man, klarar inte att sumpa något sånt igen. It´s easier to live alone then fear the time it's over.
Lackade på Mr Big idag, fattar inte vad han har fått för sig! Som om jag skulle sitta här och vänta på att han kommer hem? Eh nej, visst. Jag har sett fram emot att träffa honom igen eftersom jag aldrig fick någon bild av grabben. Men nu känns det som om jag skiter i det. Han tror seriöst att jag har världens crush på honom och sitter här hemma i Sverige och trånar efter honom! OFTA. Bara för att jag vill spela med honom? Bara för att jag sa att han skulle vart med igår? Lägg ner va!
Och den där andra idioten blir jag ritkigt jävla less på.
"Jo jag vet att du är bättre, funderar på att komma ner till dig om två veckor." Riiiight! Idiot idiot idiot!
Och den sista vet jag verkligen inte vart jag har. Blir galen på det!
"Varför svarar du inte?" Woot? Vadå svarar? Det är ju han som inte svarar, nej han har inte fått nå sms? Är det verkligen möjligt att två telefoner kan vara så fuckade så man helt enkelt inte får kontakt med varandra? jag vet ärligt inte, blir trött. Lägger ner. Come what may!
Killar är idioter, tjejer med. Jag blir mörkrädd.
Ska nog fan vara ensam och bitter resten av mitt liv.
Skola imorgon, sen hem till Falun och Cookie! ♥
Men blir en lugn helg, bara äta middag och jobba.
Rock On!
FUCKAT
Om han inte vill ha mig, hur kan han då inte låta bli mig?
Varför fastnar jag alltid i det facket?
Vad gör jag för fel? Eller vad gör jag alldeles för rätt?
Vad ska jag göra annorlunda nästa gång jag får chansen?
Om jag får chansen?
Give me all the peace and joy in your mind
Bliss - Muse
Hey!
Har faktiskt börjat packa här nu.
Insåg ganska snabbt att jag MÅSTE rensa ur när jag packar upp. Det kan inte vara nödvändigt att ha en hel såndan liten dragväska full med ENBART skönhetsprodukter?
Speciellt inte när jag inte använt els hälften av det på hela sommaren? Men varför tar det emot så att slänga bort saker som man inte använder? Vad är det för sjuk instinkt som säger mig att det nog visst är nödvändigt att ha 7 olika hudkrämer och 45 olika nagellack varav hälften av dem är en färg jag inte ens skulle måla tårna i?
Nej, jag är nog kanske en hamster ändå.. Jobbigt jobbigt. Blir till å rensa ur, kommer ju ha ännu knepigare med plats i mitt lilla rum nu när min TV ska in och en liten Cookie ska få plats med bur och tillbehör.
Får helt enkelt vara stenhård. Sånt jag inte använt på senaste tiden alternativt aldrig använt ska slängas. Hårda bud!
Blev sjukt nöjd med klippningen i alla fall, Henrik är verkligen grym.
Tog en bild som snabbast, ni får helt enkelt hålla tillgodo med den.
Haha snyggt med googlesen på halvstång jaja. Sånt e livet..
Hey!
Har faktiskt börjat packa här nu.
Insåg ganska snabbt att jag MÅSTE rensa ur när jag packar upp. Det kan inte vara nödvändigt att ha en hel såndan liten dragväska full med ENBART skönhetsprodukter?
Speciellt inte när jag inte använt els hälften av det på hela sommaren? Men varför tar det emot så att slänga bort saker som man inte använder? Vad är det för sjuk instinkt som säger mig att det nog visst är nödvändigt att ha 7 olika hudkrämer och 45 olika nagellack varav hälften av dem är en färg jag inte ens skulle måla tårna i?
Nej, jag är nog kanske en hamster ändå.. Jobbigt jobbigt. Blir till å rensa ur, kommer ju ha ännu knepigare med plats i mitt lilla rum nu när min TV ska in och en liten Cookie ska få plats med bur och tillbehör.
Får helt enkelt vara stenhård. Sånt jag inte använt på senaste tiden alternativt aldrig använt ska slängas. Hårda bud!
Blev sjukt nöjd med klippningen i alla fall, Henrik är verkligen grym.
Tog en bild som snabbast, ni får helt enkelt hålla tillgodo med den.
Haha snyggt med googlesen på halvstång jaja. Sånt e livet..
Nu ska jag mumsa i mig min varma macka med kantareller på innan jag och mamma åker och handlar.
Sen blir det förhoppningsvis blir det till att blåsa ut till Bäsna och hälsa på Helene med familj innan kvälningen då den ska spenderas tvättsorterandes till mamma mia.
Upp tidigt som fan imorgon. Klockan 5 lutar det mot. Men det är det värt när det är Cookie det gäller!
♥
I really wish you could understand that it should be you and me!
Sen blir det förhoppningsvis blir det till att blåsa ut till Bäsna och hälsa på Helene med familj innan kvälningen då den ska spenderas tvättsorterandes till mamma mia.
Upp tidigt som fan imorgon. Klockan 5 lutar det mot. Men det är det värt när det är Cookie det gäller!
♥
I really wish you could understand that it should be you and me!
