nedstämd

Är allt lite nedstämd just nu.
Har dels setat i två jävla timmar och kollat på en ganska jätte tråkig film.
Och dessutom så blir jag jätte ensam imorgon.. Camilla åker till Stockholm, klandrar henne inte, hade jag haft en pv i sthlm så hade jag också åkt, ögonaböj.
Saken är ju den att jag blir väldigt själv. Väldigt övergiven och ensam. Det är så skrämmande, helt ensam i en helt okänd stad..

Har kommit fram till att jag nog också vill ha en pojkvän. Någon att spendera en helg med, inte göra något annat än att kolla på film och skrota runt i msykläder.

Maow!
Kanske jätte bauta ensam =(

Onsdag? Torsdag? Fredag?

Har helt tappat kollen på vad det är för dag..
Gårdagens kväll var väl så där halvtråkigt/roligt. Det är inte kul att inte känna någon..
Men men, ikväll gör jag iaf ett nytt försök, ska och grilla. Dvs om vädret håller i sig, annars stannar jag här.

Camilla ska snart åka och spela kubb, det är fusk. Jag vill också spela kubb!
Imorgon ska vi på Kåren premiär, det ser jag faktiskt fram emot, för då kommer jag att kunna vara med Camilla!

Annars då?
Jag vet inte. Saknar någon att älska som älskar mig tillbaka.
Saknar honom ibland..
och honom..
och varför inte honom också?
Men mest den första, vi hade ju en gång något riktigt bra tillsammans, men nu i efterhand så måste jag nog erkänna att vi var duktiga på att förstöra det. Han började och jag fortsatte tills inget fanns kvar. Eller jo, jag har ju massa känslor kvar, men något sa mig att jag inte förtjänade honom och att han borde få vara fri. Fri blev han och med facit i hand så gick det bra för honom. Tror jag iaf.  Och det spelar ingen roll hur många gånger jag önskar att jag inte gjorde så, det kommer för alltid vara gjort och han kommer aldrig mer känna något för mig.

Usch vad djupt det här blev nu då.. hmm.. hmm.. skyller på bakfylla, förkylning och en lyckligt kär sambo.

Imorgon smäller det..

Blä, mår illa och vill gråta.
är verkligen livrädd inför morgondagen.

Nu ska vi iaf gå och sova.
Klockan ringer 8.30 imorgon.

usch usch usch. Nu är det jobbigt.. Jobbigt som fan.

Hold me?


Home sweet home

But not for long...

Är hemma och vänder kan man väl säga..
Håller på att förtvivlat skicka ner saker i väskor och annat.
Har ingen kontroll på något.
Har sån panik så jag inte vet vart jag ska ta vägen.
Försöker förtvivlat få tag på Elin så hon kanske kan följa med mig ut och gå.

Det bara kryper i kroppen och jag är livrädd för att det snart kommer komma en sammanbrott.
Försöka packa klart och leta fram nå kläder att gå i..

Har egentligen bara lust att krypa ihop och tycka synd om mig själv.
Hur fan kunde jag vara så dum så jag fick för mig att börja plugga?
Bläh!
Inte så glad på mig själv just nu, måste göra något åt det här.

Måste köpa en stereo, måste hitta all bra hjärntömmande musik.


Okej, jag erkänner jag kanske flyr tillbaka till dåtiden, men jag kan inte hjälpa det så gör jag när jag är livrädd.

Sömnlös

Eller inte helt sömnlös. Jag kan ju sova, det tar bara ett tag innan jag somnar.
Först ska jag tänka igenom dom värsta scenariona som kan hända. Hur gräslig lägenheten är, hur jag och Camilla inte kommer överens utan bråkar och slutar prata med varandra, hur alla i min nya klass kommer titta på mig som det avskum jag är, hur jag är för dum för att klara minsta lilla tentan, hur det kommer komma miljoner nätter till då jag kommer ligga i fosterställning saknandes allt jag har förlorat.
Han jag har förlorat.

Ja ja jag vet, jag kommer träffa någon snart. bla bla bla.
Men jag vill inte, jag vill fortfarande inte. Kommer aldrig mer känna dom känslorna för någon som råkar ha en snopp.


Och skolan då, jag är verkligen livrädd för att misslyckas. Jag menar ingen verkar ju tro att jag kommer klara det, så varför skulle jag då göra det?
Kanske skulle jag känna mig lite bättre om någon faktiskt trodde på mig.
Eller kanske att mina föräldrar skulle vara stolta över att jag är den första av deras barn som ska gå högskolan. Men inte..
Valpar och bilar. varför ha plats för en dotter som ändå kommer misslyckas.

Jag är så jävla rädd just nu, då menar jag inte lite skraj. Jag snackar verkligen helt jävla LIVRÄDD. Svårt att andas rädd. Leta flyktvägar rädd.

Jag hatar nätter. Jag hatar nätter.

Muahahaha

i'm loosing my mind.
Nu har vi lyckats pricka in alla punkter på hur saker och ting skulle kunna bli värre.
Vi har ingen lägenhet.
Idioten som bor där skulle helt plötsligt ha den kvar till 1:a November.

Man säger att det som inte dödar det härdar.
Men när det inte går att härda något mer vad händer då? Härdsmälta?

Ungefär här brister jag ut i ett vansinnes skratt och skrämmer slag på mina kunder.

Tänkte väl det

Det var för bra för att vara sant.
Tillbaka på ruta ett.
Nu skiter jag i allt.

hej då och FUCK OFF!

I surrender

Nu ger jag upp.
Det är ett faktum.
Emelie Busk har en curse vilandes på sig.
Vad jag är försöker ta mig för så krashar det alltid.
hade jag varit vem som helst annan idag så hade det gått som det skulle.
Jag hade loggat in på min dator, och där hade jag sett om jag kom in eller inte.
Så vad händer då i mitt liv?
Jo, jag loggar in för att upptäcka att mitt förstahandsval har blivit struket.
STRUKET?! IGEN?!
det var precis det jag var rädd för, men han killen som hjälpte mig då sa att det inte skulle hända!

Så nu skulle en annan kille lägga in en ansökan igen, som dom idioterna som är på semester skulle kolla på nästa vecka.
Med andra ord är jag tillbaka på ruta ett.

Snart skiter jag i allt. Super ner mig och gömmer mig hos mina föräldrar.

Men kunde väl ge mig fan på det..

Självklart har jag och mitt hjärtslag stött på ännu en motgång.
Det är helt otroligt vad ingenting ska gå bra i mitt liv.
Är till 100% säker på att jag inte kommer komma in på rätt utbildning heller. Varför skulle jag? Det skulle ju ses som något positivt. Och det ska gudarna veta att det inte existerar i mitt liv.

Det som känns tyngst är att mitt hjärtslag också drabbas av min hopplösa motgång. Så ska det ju inte vara! Hon skall ju få allt hon vill här i världen! BLÄ.
Dumma curse som vilar upp på mig. Ingen som kan remove curse?
Inte?
Nehepp, täntke väl det.

BLÄ

Förlåt mitt hjärtslag för jag gör våran framtid så svår!

Nej, men skit it da.

Inte fan fick jag reda på något idag... Irriterande tanter som inte kunde ha kläckt ur sig det tidigare så jag har kunnat få sovit någon timme.
Jaja det är som det är.
Har iaf legat och tagit igen lite söm nu på dagen.
Funderar på att hoppas att ingen av mina vänner hör av sig ikväll så jag kan sitta hemma framför datorn hela kvällen.
Ingen lust med allt just nu.
Nu är en sån där period när jag verkligen saknar att ha någon. Men det är bara att komma ihåg att jag inte är skapt för tvåskap. Jag är skapt för att vara ensam, elak och jävlig. Så det är väl bäst att jag håller mig till det jag är bra på!

Uppdatering

Okej...
Dax att uppdatera lite kanske.
Så här ligger läget just nu.
Jag ska studera Mediedesigns programet i Karlskoga.
Jag har ingenstans att bo
Jag har ingen aning om någonting.

Så här ska det vara:
Jag ska studer internationella medieprogramet i Örebro.
Jag och Camilla ska bo i en underbar lägenhet nära campus.



(här har jag lust att skriva en himlans massa fula ord, kanske miljoners miljoners)

Ingen lust

Har verkligen ingen blogglust.
Just nu är det alldeles för mycket som tar upp all min energi.
Det är inte så roligt jut nu faktsikt.
Och att jag saknar honom gör det knappast roligare.

Jag kan inte lyssna på Bob Dylan.

Det slog mig just. Jag kan inte lyssna på hans musik.
Och det värsta är att jag till och med har börjat tyckt om hans musik.
Och det är anledningen till varför jag tycker om hans musik jag stör mig mest på.
Bara för att den påminner mig om honom så tycker jag om den.
Fan!
Jag hatar Bob Dylan och allt han någonsin skapat.
Och jag hatar honom mest för att han spelas på TV idag när jag är tillräcklig bakfylle nojjig.
Idag när jag redan har haft några motgångar och för första gången på några veckor kom och tänka på honom tack vare den där jävla musiken.

Damn you Bob Dylan!

Gnite

Nu ska jag fly in till drömmarnas värld.

E nyttig dag på olika sätt idag.
Önskar bara att jag kunde höra hans röst utan att bli illamående.
Men men.. Som vanligt klarar sig dom bättre utan mig dom där pojkarna.
Jag gör inget annat än ätt förstöra dom.

usch, inte bli så här nu Emelie.
önskar jag bodde på Kvarnberget nu så jag kunde ut oc gå.

Lika bra att krypa ner i sängen istället.


Jag måste vara extremt korkad

Nu har jag fått reda på om jag kom in på någon utbildning.
Det gjorde jag..
FAST DET VAR FEL!

Jag är helt enkelt så jävla dum i huvudet så jag inte fattar att det självklart bara är första valet av mina 12 ansökningar som faktiskt ansöks. Kommer jag inte på den så stryks jag på dom andra..
Jaha? Men det är inte fler än jag som hinner ändra sig på flera jävla månader?

Ska iaf ringa till dom och kolla om jag får byta utbildning, eftersom så vitt jag förstår så finns det platser kvar på det program jag vill gå.
Det är sånna här dagar jag hata att var mig.
Det hade varit en sak om utbildningen jag kommit in på låg i Örebro, då skulle jag kunna gå den och sen byta till våren om jag inte kommer in tidigare.
Men nu ligger den i Karlskoga.. Vem vill bo i Karlskoga?!
Speciellt om mitt hjärtslag Camilla bosätter sig i Örebro.
Nehej du glade, då blir det till att pendla Örebro-Karlskoga... tjoho!

Så snälla rara söta ni.. Håll tummarna för att jag kan byta utbildning så jag får bli nöjd för en gångs skull!

Nyare inlägg
RSS 2.0