Did I ask too much?

One - U2, Mary J.Blige

SKIT DAG.
Vaknade imorgon och insåg under Cookies morgontiss att allt inte var som det skulle.
Illamående, huvudvärk och djävulskap. Tänkte att en timmes sömn till nog skulle lösa det, ställde om klockan och somande ovaggad om. Vaknade 9.20 SKIT. Gruppen skulle träffas 9.

Tog mig upp men insåg ganska snart att skolan var uteslutet. Illamående och huvudvärk var mitt tillstånd.
Så därför blev det ingen skola idag, har setat och försökt söka efter lite forskning, men det har inte heller gått speciellt bra. Får nog ge upp det med.
Funderar starkt på att dra ned rullgardinen och krypa upp i sängen och slå på en film av något slag. Men det tar emot att gå och lägga sig igen mitt på dagen.

Fan, hoppas verkligen det här är något övergående. Har verkligen INTE tid att bli sjuk, så det tänker jag fan inte bli heller! Väntar för tillfället på att min lillebror ska komma hem så jag kan få hjälp med att installera PS så jag kan träna upp mina skill på det lite ist..
Nu har jag gnällt nog. Ska nog klicka Cookie lite, sen får vi se om jag lägger mig ner och självdör.

Håll om mig?

I was broken and alone...

Broken - Takida


Hey..

Det var längesedan jag kände mig så här låg. Är i alla fall på väg till Örebro igen. Utan min Cookie. Efter ett mindre psykbryt igår när vi var på kvällspromenad så avväpnade mamma mig från Cookie tills på Söndag. Niklas är ju här uppe i helgen eftersom det är Novemberkåsan och lovade att ta med Cookie ner till Örebro på Söndag. Jättebra. Förutom att jag självfallet är helt övertygad om att jag är världens sämsta hundägare nu. Men jag försöker att inte tänka på det. Nu kan jag ju passa på att göra allt jag inte har möjlighet att göra när Cookie är hos mig. Som vadå? Så typiskt mig, när jag har hunden känns det som om jag missar massor, och nu när hon har det bra hemma hos mamma är det enda jag kan se framför mig en fruktansvärt ensam helg. FRUTKANSVÄRT ENSAM!

Det där börjar gnaga på mig allt mer. Varför kan inte jag träffa någon ny? Vad är det för fel på mig som gör att jag är okapabel till att göra det som alla andra verkar göra? Förälska mig, slå ner rötterna någonstans och leva lycklig resten av mitt liv. ALLA andra klarar det ju? Vad är det som är så fucked up med mig som gör att jag inte kan det? Har jag en 6 puckel någonstans som gör att jag är oälskbar? Jag vet bara en som kan svara på den frågan. Nämligen en som faktiskt har älskat mig en gång i tiden. Vad är skillnaden på mig nu och då? Vad är det som gör att jag inte får vara lika kär och galen nu som jag var en gång i tiden?

Haha ja ni ser ju vart mina tankar går för tillfället. Försöker verkligen ta mig ur det och koncentrera mig på annat. Men, har ingen Cookie att koncenterera mig på för tillfället och jag vet inte hur mycket skola jag kommer ha heller. Jag hoppas ju verkligen att det blir som de sagt i gruppen nu, att vi ska sitta hela dagarna. För det är då så det har låtit när jag pratat med dem. För om det inte blir mycket i skolan. Då kommer jag verkligen må dåligt över att ha fått lov att lämna Cookie hos mamma och pappa. (Även om hon antagligen har det bättre där)


Så lät det när jag satt på tåget. Nu sitter jag hemma och väntar på att mina spagettisar ska koka färdigt. Känner mig fortfarande riktigt låg och jag saknar redan min Cookie som en tok!

Men men, ska snart kila upp till skolan, skulle komma till efter lunch vid klockan 13.. Hoppas verkligen att de inte är sura på mig, har ju frågat om det var okej säkerligen 100 ggr. :S Hatar att vara en sån här slacker! Är jag ju aldrig annars! Nu är det slut på det, de ska inte ångra att jag fick vara med i deras grupp.

Nu slutade mina spagettisar koka, rackarns.

Fuck off!


Don't blame the world

All this time – Maria Mena


Ångest 3000.

Kommer kugga tentan/tentorna. Är helt säker på det nu. Har skrivit klar sammafattningen av alla jävla begrepp i bokhelvetet. 30 A4 sidor, som jag borde kunna utantill eftersom man aldrig vet vad gubben hittar på.

Nej. Jag kommer kugga. Ångest.

 

Det gör ju knappast saken bättre att jag åkte på öppning imorgon. Upp klockan 05.00. Yey! Eller? men jag behöver pengarna, men borde plugga! Ska tydligen på stan med mamma sen på eftermiddagen, där försvann mitt pluggande.

Måste ner på stan, present åt Rebecca och systemet. :(

Fest är det på Lördag också. Dock ingen maskerad vilket är tråkigt. Men jag har ändå inte tid med sånt.

Kalas på söndag kl 12 till någon gång, plus att jag kommer vara bakfull. Inte mycket plugg förän Söndag em.

Måndag, MÅSTE sitta hela dagen. Ner till Örebro på kvällen.

Tisdag. Kugga tentan. Tillbaka till Falun, kugga hemtentan som ska in på fredagen.

 

Vill inte. Inte kul längre. Måste få tag på böcker också, bokat en på bibblan, får hämta den på Måndag eller Tisdag.

Fan ta mig! Varför ska jag ställa till det så här för mig själv? Varför började jag inte med salstentan tidigare? Kunde läst bokhelvetet och skrivit ner allt när jag fick boken! Helvete Emelie! Fan ta dig!

 

Fuck it! Rock On!


I'm insane, it's your fault

Try Honesty - Billy Talent
Hey..
Idag är ingen bra dag. Kollade schemat inför jul med mamma i telefon. Allt är åt helvete helt enkelt.
Hur fan ska jag ha tid med Cookie? Jag måste ju antagligen vara i skolan i stort sett dygnet runt.
Helvete helvete helvete helvete!!!!
Allt är åt helvete!
Tappade lusten med allt. Hur fan ska jag klara av det här?

Jag vet att jag har en förmåga att hypa upp mig för problem som senade visar sig inte finnas där. MEN jag kan inte låta bli. Jag tappar humöret och helt enkelt lusten att göra något. Hatar när det blir så.
Det värsta är att Camilla inte är hemma och kan lugna mig, det brukar hon alltid göra annars.

Tappade lusten att göra någonting alls.
Jag som precis skulle till och börja städa, ingen lust med det.
Jag som skulle plugga ögonen ur mig, ingen lust med det.
Jag som skulle vara duktig idag, ingen lust med det.

Borde väl städa ändå. Vet att jag alltid mår bättre när det är nystädat här hemma, och just nu ser det verklige ut som SKIT. Damm och smuts överallt. Blä blä blä! Men orken?

Det gör så ont i hjärtat, hur fan ska jag klara av att ta hand om min älskade hund när jag knappt kommer ha tid med mig själv som det ser ut nu? Hur FAN ska det gå till.

Och så basshunter reklamen. FY FAN! Måste skaffa premium, men hur ska jag ha råd med det?
Nu stänger jag fan av datorn!


Det är nu som livet är mitt.

Gabriellas sång - Molly Sandén

Tack!
Det var precis det jag behövde.
Jag fattar inte hur de lyckas? Jag försöker vara trevlig och de får mig att må skit?
Varför? Varför gör de så? Speciellt när i alla fall en av dem antagligen kommer höra av sig i helgen..
Och den andra kommer väl sen när jag har hittat något, brukar vara så..
Det är som om han kan läsa mina tankar och känslor och vet exakt hur han ska göra för att bäst fucka med min hjärna.
Det här kommer göra mig schitzo.. I ena stunden vill jag förändra allt i mitt liv, bara sluta med allt som är onyttigt och självdestruktivt och sen tjoff pang så sitter jag oc funderar på vad jag ska göra för dumt.
Det är en utav anledningarna till att jag vill ha en valp..
För att helt enkelt kunna skita i allt vad killar och känslor heter och helt och hållet koncentrera alla mina känslor på den lillaparverln. Det blir bra.
Annars kan man ju alltid börja knarka.
Jag är en mycket arg Tissetatt!
Hej då hej.
You make me so angry! Stop acting like an a-hole! NOOB!

How did I become so obnoxious? What is it with you that makes me act like this?

Please Don't Leave Me - P!nk

Hmm, har lyckats hängt tvätten, men har inte tagit mig in i duschen än..
Fastnade här.. Som ett slag i magen kom det märkliga känslor som jag inte känt på flera månader..
Jag har varit väldigt nöjd med min tillvaro på sistone, i alla fall på den fronten.. Har faktiskt inte tänkt på Honom speciellt mycket. Knappt alls. Trodde jag var fri från Honom. Men NU, nu när jag satt här och tittade runt så bara kom det helt plötsligt. Jag saknar honom nå så kopiöst! Eller ja, det är ju inte Han jag saknar. Han finns inte kvar. Han försvann i samband med att jag gjorde bort mig där. Istället finns det någon annan i den som en gång var min. Och Han, den nye. Han tycker inte om mig för fem öre. Ibland när jag var där, blev jag alldeles tårögd (självklart inte så länge han var vaken), utan när han sov. Varför ville han ha dit mig när han hatade mig så kopiöst? Självklart visste jag varför jag var där, men ändå det var märkligt att vara strandsatt med någon som verkade avsky en. Det fick mig att må riktigt dåligt.
Gah. Vart fan kom det ifrån?
Vad är det som gör att oberoende på vad jag har på gång med vem det nu må vara så faller jag alltid tillbaka och saknar Honom? Vad var det som var så bra i vårt förhållande att jag så desperat önskar jag fick uppleva det igen? Eller är det det att jag fortfarande inte har förlåtit mig själv för att jag sumpade allt den gången och istället för att försöka med något nytt med någon annan skulle föredra att försöka göra det rätt med Honom?
Jag vet faktsikt inte.. Men men det är som det är. Fick bara lov att skriva av mig lite..

Gosh jag blir galen på vårt internet idag!! Får lov att ladda varenda sida 2 ggr. Mycket irriterande.

Nu ska jag sluta tänka på det här och istället hoppa in i duschen.
Slog mig nu att jag faktiskt tänkte på en annan igår när jag fantiserade om att glida in till Drive-in bion i rättvik i en fin cab med just denna person. Men det var igår och jag såg ljust på framtiden. Idag är en annan dag och jag önskar att jag kunde vrida tillbaka tiden och få en chans till.

Tänk er själv att sitta där bredvid en vacker pojke känna det där välkända pirret.
Hur underbart vore inte det?
Jaja, NVM nu.
Duschen.
Jobbet.

When it seems like the world around you's breaking

In The Dark - Dj Tiësto


God morgon!
Eller är det verkligen det?
Låt mig berätta om min natt..
Jag kunde som sagt inte somna. Det var väl ingen fara med det, det är jag ju van med.
Mjukstartade med att hitta en spindel på min vägg ovanför sängen.
Aaaah! Okej, ingen panik, den var ganska liten.. MEN SÅ ÄCKLIG!
Samlade kraft och stirrade på den vidriga varelsen på min vägg, tog senaste cosmopolitan och moooooosade den så mycket jag bara kunde! När den äckliga varelsen blott var ett sträck på min tidning var jag modig nog att släcka lampan. Men det här hade ju placerat diverse bilder i mitt huvud och jag försökte somna med handen för mitt ansikte i hopp om att det skulle stoppa varelser som spindlar att ta sig in i min mun eller näsa. Funkade ganska bra, somnade nästan..

Blev dessvärre väckt av ett fasligt liv utanför. Det var klockan 3-4 någonting när älskade Rut började leka besatt och satt på broräcket och bara yammlade, stirrandes ut i tomma luften med varenda hårstrå på hennes kropp på ända. Förstod ju att det antagligen var en katt någonstans hon inte riktigt uppskattade att ha på sin gård. Men jag kunde ju inte skrämma bort den eftersom jag inte såg den.
Frågade Rut vart den var och det enda hon svarade var "Yammelmorr".
Jahapp tänkte jag, då får jag väl gå in och sova istället då.
Så jag gick in pratandes med mamma och klagade lite på besatta katten som gjorde mig lite nervös.
Hade lagomt hunnit in innan en kör av förbannade katter hördes på bron.
Orolig över att det skulle bli slagsmål gick jag ut igen.
Den äldsta av våra katter smet in så fort jag öppnade dörren, så jag misstänkte att fienden var på den sidan bron.
Jag smög fram till räcket och kastade  mig ut och fräste det farligaste jag kunde.
Vilken succé! Katten for iväg som ett skott, hundarna flög upp ur sina korgar vilket självklart ledde till att jag blev rädd för mig själv. Men nu skulle jag i alla fall få sova.. Trodde jag ja!

Hade gett katterna mat så de skulle ha det skönt när de fick lov att vara inne på natten.
Men det tog ungefär 2 minuter innan något krafsade på min dörr. Jag blev faktiskt lite rädd, våra katter har nämligen inte gjort så förut. Men visst var det Rut som inte ville sova själv.
Så jag släpte in henne och upp henne i min säng. Då skulle hon ju självklart gosa en massa och helst slicka på mig överallt, vilket jag tycker är lite äckligt eftersom katter ofta äter andra djur..
Men till sist la hon sig ner och låg spinnande och jag slöt mina ögon för att försöka hinna ikapp JB.

Men självfallet kom Russin in på mitt rum eftersom dörren var öppen, hon började bädda på mina kläder på golvet och jag fick dåligt samvete.
Så det var bara att hoppa upp igen och gå in till mammas rum och gräva fram en biabädd åt hundarna. Då kom både Russin och Pralin och la sig och jag slöt mina ögon och lyckades ÄNTLIGEN somna. Kan väl tänka mig att klockan var närmare klockan 5 då. Jippie.

06.29 fick jag ett sms. Det löd: "Det är mycket nu. Vill att vi ska vara kompisar"
Wohoooo! Fick man lust att kliva upp överhuvudtaget idag kanske?
Nej, min varma säng lockar mig något så kopiöst!

FUCK THIS DAY!

Hon säger: "ta aldrig nånting för givet"

Min Älskling Har Ett Hjärta Av Snö - Lars Winnerbäck


God morgon.
Har inte tagit mig upp ur sängen för än nu för att jag har haft en sån fruktansvärd huvudvärk efter nattens gråtsession.
Japp, grät som ett litet barn, och gråter gör jag nu också. Varför?
Varför jag gråter nu är helt enkelt av den anledningen att jag kommer ihåg drömmen jag hade nu innan jag vaknade som gjorde att jag helt enkelt inte ville vakna. Min Coccos var hos mig igen, det var så verkligt allt. Känna hennes vikt i mitt knä, borra in ansiktet i hennes päls, allt var så verkligt! Varför kunde det inte vara på riktigt?!

Och så sitter jag här som ett fån och funderar på varför jag inte skaffade en ny valp?
Jo av den enkla anledningen att jag skylle bli för uppbunden. Vad fan e d för skit?!
Den enda jag brukar åka och hälsa på åker ju för fan till USA?! Jag blir ju själv!
Då om någon gång borde jag väl ha något att fylla upp mitt patetiska liv med som en valp?
Ska kolla mitt schema nu och se hur mycket jag kommer gå i skolan ungefär..
Vet att första dagen är väldigt lång, men det skulle ju funka att komma hem och hämta henne veckan efter.. Ska kolla.

Saknar dig Coccos.♥

Hur kan man tappa orken att andas? Att andas!

100 År Från Nu (Blundar) - Martin Stenmarck


Hey..
Det är märkligt hur man hela tiden kan falla djupare. Jag som trodde jag var på absoluta botten imorse, men det visar sig att Nejdå! Jag var bara halv vägs ner! Är inte det suveränt?
Befinner mig just nu i det stadiet när jag inte ens vill kliva upp ur sängen. Jag vill inte göra någonting.

Jag har noll ork, inte ens orken att andas, men tyvär så är människor lättlurade varelser så mina lungor fixar det själv. Men hade det vart jag som fick lov att säga till mina lungor att inta frisk luft så skulle jag helt enkelt inte orka det.

Hur mycket skit orkar man ta?
Tänk er om ert hjärta, efter alla gånger ni har lyckats pusslat ihop det efter olyckliga kärlekar så inträffar något som sliter ur det ur kroppen på er för att sen söndertrasa det i små bitar och slutligen stampa på bitarna tills det inte finns något kvar, tills allt endast är mos, tills det inte går att laga något mer..Tänk er att dessutom förutom att förlorat ert hjärta så tappar ni tron på livet, kärleken och framförallt er själva. Tänk er att förlusten av tron på er själva dessutom gör att ni får lov att dela kropp med någon som ni hatar, er värsta fiende skuggar er dagligen. Er värsta fiende ÄR er själva.
Jag tappade tron på livet idag, det var det sista jag hade, men nu är det borta. Jag är ledsen att behöva säga det, men jag tappade den helt. Så just nu är allt slut. Kanske kommer någon gnutta hopp tillbaka, men just nu är det så slut det kan bli. Jag är slut.

Nu ska jag fortsätta mitt SATC maraton i hopp om att kanske sluta gråta snart.


Hur kan man tappa orken att andas?




Snälla Coccos kom tillbaka, ge mig orken att andas.

Hello darkness, my old friend. I've come to talk with you again

The Sounds Of Silence - Simon & Garfunkel

Hey!

Nu var det några dagar sedan jag skrev här igen..
Tog mig i alla fall hem till Falun.
Kollade när Oscar gick ut 9:an, sjukt att efter 17 år av Buskar på Gruvrisskolan så får de klara sig utan oss!

Idag har jag varit ute i skogen med hundarna, och grinat så klart. Sen skolan slutat så tror jag att jag har grinat varje dag, antar att det är den extra tiden som gör det. Plus att det är svårt att vara här hemma utan min Coccos.
Men men det är väl bara att torka tårarna och hoppas på att saknaden någon gång blir hanterbar.  Eller acceptera att mit förut gråa hjärta numer är kolsvart. Tror inte att det någonsin kommer läka igen.

Oj, det är så mycket jag borde har berättat här. Men jag pallar fan inte. Är så djävulskt less på allt. Skiter i allt.

Screw you, nu åker jag och klipper mig.



Sängen är så tom utan dig mitt hjärta.
Jag saknar dig så!

Move aside, I'm choking on this life

Dont Say a Word - Sonata Arctica


God morgon.
Eller god morgon var väl att ta i... Morrn på er.

Rune har tydligen bestämt sig för att vara ett ritkigt skräck exempel på olydig hund idag. Eller så är det jag som helt enkelt är på för kasst humör. Jag vet faktiskt inte vilket det är.
Jag går bara och tänker och tänker. Vill bara kräkas. Det känns som om min kropp kommer slitas sönder och vad jag än beslutar mig för kommer det bli fel.
Men jag borde väl tro på det alla säger till mig, att jag är en inkompetent hundägare och inte borde skaffa någon ny.
Men direkt jag tänker tanken på att inte skaffa en ny hund ser jag en framtida bild om hur jag ligger och sover tills jag vaknar varje dag alldeles för sent och hur jag bara blir fetare och fetare. Men men det är väl meningen att det ska vara så då.
Antar att dom har rätt, men samtidigt vill jag ha en chans att göra det rätt en gång. Men det är väl bara att inse att det kanske blir lika som förra gången, att jag inte har tid och hon får bo hemma hos mamma mer än här nere. (Vilket jag trodde var okej med mamma och mormor men det var det ju tydligen inte).
Jag hade nån plan på att bli en seriös människa. Men nu när alla har förklarat för mig att jag är för inkompetent för att ta hand om en hund så skiter jag nog i det. Tänker nog snarare skita i allt. Svina tills jag dör. jag är ju inte ens kapabel att ta hand om en hund?!

Den här helgen ska jag ju hem till Falun och Backyard Babies så svinandet är under kontroll.
Helgen efter det ska jag nog höra om jag inte kan komma till Sthlm, svinandet klart.
Helgen efter det är det någon festival här i Öbo, så då ska jag se till att få hit Gummitax så han och jag kan svina ikapp.
Sen ska ju Basse komma och svina.
Sen måste jag nog på kryssning snart igen.
Sen där efter 5:e Juni är jag ju ledig till 13 Juli, så då får jag väl vara medvetslös varje dag. Var ju där jag skulle haft en valp att koncentrera mig på, men nu koncentrerar jag nog mig hellre på att vara askalas hela månaden.
Borde funka.. Kanske försöka ta mig ner till Gotland då?
Jaja det löser sig.

Varför ska jag vara nykter nu?
Just ja, Ida kommer klockan 12 för grupparbetet.. Men ändå?
Varför ska man bry sig? Jag kan ju inte ens ta hand om en hund!
Och nu när jag tänker efter så svinar jag nog hellre ner mig än skaffar en till hund. Jag orkar inte misslyckas igen. Jag lever hellre med vetskapen om att jag är misslyckad än misslyckas igen.


Förlåt mig min tuss. Förlåt förlåt förlåt!

In the arms of an angel. Fly away from here

Angel - Sarah McLahlan


Sova var en dum idé. En mycket dum idé.
Nu orkar jag ju gråta igen, och nu går det inte att sluta.
Och mina ögon som äntligen hade läkt, nu far dom åt helvete igen.
Tur att vi har Russin och Pralin kvar. Dom har fått trösta mig mycket under de här dagarna.
Russin kom precis och buttade på mig, så jag ska försöka torka tårarna, hämta mormor och gå ut med dom en sväng.

Jag vill ha min skrota!
Jag vill ha henne nu!

Jag andas fortfarande. Ibland i alla fall.

Min fråga till er är hur länge en människokropp klarar av att vara utan sömn?
Jag har varit vaken i ungefär 30 timmar. Och jag är inte ens trött.
Hur kan man LIGGA vaken en hel natt utan att somna? Inte ens slumra för några sekunder?
Jo, det ska jag förklara för er..
Så fort jag har tittat bort från skärmen, eller pausa mina GG avsnitt så har tårarna automatiskt kommit. Och jag klarar inte av att gråta något mer. Det känns som om jag har den värsta ögoninflamationen som finns att få tag på, och dessutom har pitchat upp den med diverse andra smärtor. Mina ögon är så ömma så jag klarar helt enkelt inte av att gråta något mer. Och jag orkar inte gråta något mer.
Det började med att jag inte klarade av att sova i sängen eftersom Hon fattades i den. Jag låg hela tiden och funderade på vart Coccos låg så jag inte skulle råka sparka till henne. Jag bytte till soffan. När det var tyst låg jag och lyssnade efter hennes små tassljud som alltid kom springandes så fort jag la mig eller satte mig ner. Men självkart hörde jag inga. Ingenting.

Det är egentligen inte det ATT hon är död, alla kommer vi dö någongång. Det är mer det att hon inte skulle dö NU. Jag skulle ha minst 10 år till med henne förhoppningsvis fyllda med små bedårande Coccosbebisar. Så när tiden kom och hennes liv var slut skulle jag ha en valp av hennes kött och blod kvar.
Coccos skulle bara inte försvinna en måndagspromenad med min mormor. Nej. Hon skulle dö av ålder om en väldigt lång tid.

Nej nu kommer dom där förbaskade tårarna. Dax att köra igång mitt GG maraton..
Tack alla som har visat sitt stöd, det betyder mycket även om jag kanske inte orkar visa mina uppskattning på korrekt sätt.

Farväl min älskade vän.

Strax efter jag hade publicerat förra inlägget ringde min pappa.
Min älskade Coccos har blivit ihjälbiten.
Hon är död, borta och förlorad.
Mitt liv har raserat och jag vet inte vad jag ska ta vägen.
Jag skriver det här för att ni ska veta. Jag kommer verkligen inte orka berätta det för alla.
Men hon är död. Min lilla underbara Coccos finns inte mer.
Jag orkar inte andas, jag orkar ingenting.
Pappa kommer och hämtar mig ikväll, jag klarar inte av att vara kvar här nere.

Så låt mig vara, jag kommer tillbaka när jag orkar.
Men nu vet ni.


Farväl min älskde vän. Förlåt att jag inte fanns där när ditt liv togs ifrån dig. Förlåt mig min ängel. Förlåt mig!

It's a shame we have to die my dear

DOA - Foo Fighters


Syrgas?
Har precis kommit hem från skolan och slängt i mig lite mat.
Då var det bara att börja med instuderingsfrågorna.
Någon som har lite uppåttjack att bjussa på?
Eller inte.
Nu tar vi tjuren vi hornet och slår upp de älskade böckerna!

Rock on!

Fuck what I said, it don't mean a shit now!

I Don't Want You Back - Mickey Harte (cover)


Overwhelming. Devastated
Nu förstår jag vart det jobbiga i att vara student ligger.
Har försökt planera min framtid lite. Och tur var väl det. Idioterna på skolan anser nämligen att vi ska plugga till en tenta, göra en seminarieuppgift OCH börja med vår B-uppsats! Jag trodde ju att vi skulle få göra klart den här delkursen först och sen i lugn och ro får koncentrera sig på B-uppsatsen. Men icke! En vecka senare ska Uppsats Pm vara klar och då ska vi ha hunnit bestämt oss för VAD vi ska skriva om och dessutom sökt reda på en massa som tidigare forskning och litteratursökning.. Ehrm okej?
Känns ju bra med tanke på att jag verkligen inte har NÅGON koll på vad jag skriva om eller med vem. Ska maila läraren och kolla om jag får dispans och skriva själv.
Ångesten kryper i hela kroppen! Va fan skulle det vara bra att plugga för?!
Hoppar från balkongen om jag inte ska lyckas med de här sista få månaderna av mitt första år när jag klarat resten!
Börjar dock ställa in mig på ett IG på tentan, känns som om det fortfarande är grekiska för mig, kan inte plugga rätt när jag vet att jag får instuderingsfrågor nu i veckan. Men min förnuftiga del av hjärnan som må vara VÄLDIGT liten men ibland hittar den fram skriker åt mig att det kommer vara för sent då. Maow

Det enda positiva just nu är att jag av en ren slump hade sparat ett album på Spotify som visade sig vara HELT grymt!
Even Better Than The Real Things Där har ni dom albumen. Enjoy!


Without me you got it all..

Never Think - Rob Pattinson


Nu säger en irreterad och trött Emelie god natt.
Trött för att hon var uppe klockan 6
Irriterad för att hennes näsa låter; susar när hon andas genom den.
Finns risk att om hon inte går och lägger sig med sin bok nu istället går ut och muckar gräl med någon så hon kanske får en rak höger på sin näsa så den slutar låta.
Alternativ så nockar hon något väldigt hårt.

God natt

Stay!

Stay - Sash

Hemska dag.
Jag mår verkligen riktigt riktigt dåligt idag. Och då är det tyvär inte förkylningen som ställer till det.
Jag vill verkligen inte att han åker. Verkligen, verkligen verkligen inte..
Hur kan man känna så för någon man knappt känner?
Ja, jag vet faktiskt inte. Men jag antar att jag så gärna vill veta vart det hade kunnat lett.

Borde egentligen gå ut i solen.. Men jag har ju ingen lust. jag vill verkligen inte.
Det lutar mer åt att jag kryper ner i soffan igen. Allt känns så värdelöst.
Kanske ska gå ner till mormor och morfar och kolla om mormor vill med ut på isen en sväng?
Det borde väl vara det rätta att göra eller hur?
Så varför vill jag inte göra det då?
Vill faktiskt hem till min Camilla och Rupert.
Stackars henne, hur kul är det att ha en så här trasig kombo?


Här är min terapeut Rupert. Lånade bilden från Kombons blogg.


Nu till något som i alla fall lockar fram ett litet leende på mina läppar.
Helene.
Längtar så tills jag får en raport! ♥

Jag ville hitta en bra paroll. Nånting och tro på nåt som tog mig upp en bit över noll

Åt Samma Håll - Lars Winnerbäck


Väldigt besviken just nu.
Mr Big är sjuk, och Frippe de fjanten kom på att det var naxx reset...
Så där grusades min date.
Ska nog lägga mig i sängen och tycka väldigt synd om mig själv.

Fan fan fan vad besviken jag är.
Så typiskt min tur. HELVETE.

I stay to watch you fade away I dream of you tonight..

The Second You Sleep - Saybia


Det är alldeles för sent, jag vet.. Men jag måste bara skriva av mig lite.
Drog till Pia och Frippe för att sippa på lite vin och vara social.
Drack lite vin och var social.
Jag och Pia lyckades tillsammans övertala Mr Big att han nog inte alls var för sjuk för att komma dit.
Han kom och grillningen började.
frippe har i stort sett frågat ut oss om alla våra avsikter med denna mycket korta romans, och tydligen har Mr Big ettväldigt gott öga till mig. Det värmer verkligen ett fruset hjärta men sliter mig i förtvivlan eftersom jag vet att om två veckor kommer han befinna sig i Japan och stanna där ett år!

Varför?
Vad har jag gjort för att förkäna det här? Okej, jag kanske inte är en ängel jämt, men varför leverera ännu en helt perfekt kille på fat till mig enbart för att sen brutalt slita bort honom från mig?
Jag skrattar åt ödets ironi och önskar så att det inte var just en sån upplevelse han var på väg till utan något som jag med gott samvete skulle kunna förhindra.

Man får se det ljusa i det hela.
Imorgon har nämligen Frippe bokat upp oss på en dubbeldate.
tacos och grejor väntas och jag är så otroligt glad för det. Det känns som om varenda sekund jag får spendera med honom är värt sin vikt i guld.
Sen nämnde Mr Big själv att vi allt borde hitta på något bara vi två dom närmaste dagarna.
Det värmer mitt frusna hjärta ännu mer.

Nu ska jag sova, ska visst vara i skolan klockan 10.. Aj aj huvudvärk, men det är det lätt värt! ♥

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0